Den näst vanligaste frågan är förmodligen vilken låt jag tycker allra sämst om av alla som varit med. En lika hopplös fråga egentligen. Vad är egentligen sämst?
En mjäkig och intetsägande bagatell som bara går dig förbi och slösar bort tre minuter av ditt liv som du aldrig får tillbaka?
Eller en total orgie av uselhet som liksom petar dig i ögat med ett smutsigt finger från början till slut men som ändå väcker känslor hos dig?
Mitt standardsvar var under många år att Schweiz bidrag 1984 placerade sig i min absoluta botten, mest för att den lyckas kombinera dessa båda egenskaper. Trots att den egentligen är totalt harmlös och helt befriad från såväl temperament som vassa kanter finns det något i anslaget som irriterar mig långt mer än vad som egentligen känns befogat. Lika njutbar som att ha en mygga i örat när man ska sova.
Rainy Day var en ganska framgångsrik schlagertrio, bestående av sångarna Rose Rengel och Frank Müller samt gitarristen Gerry Braukmann. De hade redan ställt upp i den nationella finalen två år tidigare med "El Dorado" men då fått stryk av Arlette Zola. I Luxemburg sjöng de en aning vasst och ostämt, men den brittiska juryn tyckte ändå att stycket var värt hela tio poäng. Rainy Day fortsatte schlagerkarriären i några år till, men när Frank Müller avled i slutet av 80-talet upplöstes gruppen för gott.
Rose Rengel bytte bana och blev sagotant istället. Hon skriver och spelar in sagor för barn och har idag gett ut över sextio olika titlar och är långt mer känd för det än för sin sångkarriär. Hon har ändå inte övergivit sången helt utan sjunger även i countrybandet Sunday Skifflers.
För egen del har jag försonats en smula med "Welche Farbe hat der Sonnenschein" genom åren. Den är långt ifrån någon favorit men jag har upptäckt annat som är sämre. Exempelvis Moldavien 2006. I jämförelse med den känns den schweiziska schlagern som ett mångbottnat mästerverk.
Rainy Day / Welche Farbe hat der Sonnenschein (Schweiz 1984)
16:e plats av 19 bidrag i Luxemburg
Mitt standardsvar var under många år att Schweiz bidrag 1984 placerade sig i min absoluta botten, mest för att den lyckas kombinera dessa båda egenskaper. Trots att den egentligen är totalt harmlös och helt befriad från såväl temperament som vassa kanter finns det något i anslaget som irriterar mig långt mer än vad som egentligen känns befogat. Lika njutbar som att ha en mygga i örat när man ska sova.
Rainy Day var en ganska framgångsrik schlagertrio, bestående av sångarna Rose Rengel och Frank Müller samt gitarristen Gerry Braukmann. De hade redan ställt upp i den nationella finalen två år tidigare med "El Dorado" men då fått stryk av Arlette Zola. I Luxemburg sjöng de en aning vasst och ostämt, men den brittiska juryn tyckte ändå att stycket var värt hela tio poäng. Rainy Day fortsatte schlagerkarriären i några år till, men när Frank Müller avled i slutet av 80-talet upplöstes gruppen för gott.
Rose Rengel bytte bana och blev sagotant istället. Hon skriver och spelar in sagor för barn och har idag gett ut över sextio olika titlar och är långt mer känd för det än för sin sångkarriär. Hon har ändå inte övergivit sången helt utan sjunger även i countrybandet Sunday Skifflers.
För egen del har jag försonats en smula med "Welche Farbe hat der Sonnenschein" genom åren. Den är långt ifrån någon favorit men jag har upptäckt annat som är sämre. Exempelvis Moldavien 2006. I jämförelse med den känns den schweiziska schlagern som ett mångbottnat mästerverk.
Rainy Day / Welche Farbe hat der Sonnenschein (Schweiz 1984)
16:e plats av 19 bidrag i Luxemburg
Det är bakgrundssångerskan Manuela Felice som sjunger den höga stämman och kanske låter något vass.
SvaraRadera