Israels tredje representant kände sig sannolikt lite stressad när han väl kommit fram till Stockholm. Hans skivbolag på hemmaplan hade gått i taket av glädje då han blev utvald och var nu säkra på stor framgång i tävlingen. Så stor framgång att de pressat sin unge stjärna att spela in ett helt nytt album på bara två veckor, så man skulle kunna profitera på en framskjuten placering.
Shlomo Artzi var inte alls lika säker själv. Han hade slagit igenom som 20-åring som sjungande soldat vid den årliga israeliska sångfestivalen men nu var han inte säker på hur han skulle gå vidare. Och det nya hastverket till album var knappast hans stoltaste stund i rampljuset.
I Stockholm sjöng han bra men inte särskilt avslappnat och trots att låten var en rätt schysst komposition kändes den inte riktigt färdig, med ett ganska tunt arrangemang. Den fick poäng från de flesta länder, men nästan bara riktigt låga summor. Elfteplatsen sågs som ett fiasko och den nya skivan floppade. Shlomo Artzis karriär såg ut att kanske vara över.
Två år efter ESC bestämde sig Shlomo Artzi för att spela in en sista skiva innan han lämnade karriären bakom sig. En sista skiva, inspelad på rätt sätt, med gott om tid och med gott hantverk. Resultatet blev en riktig braksuccé och istället för att vara slutet på hans bana blev den starten på en sällan skådad framgång.
Idag har Shlomo Artzi sålt över 1,5 miljoner skivor - en helt otrolig siffra i lilla Israel - och är en av landets absolut mest älskade artister.
Shlomo Artzi / At ve'ani (Israel 1975)
11:e plats av 19 bidrag i Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar