Det tolv bidrag starka startfältet var inte så pjåkigt rent musikaliskt, även om där fanns en viss överrepresentation av den där typen av infantil tramsschlager som få människor utanför den tyskspråkiga kultursfären verkar förstå sig på. Artistlistan gav däremot en känsla av ett land som vill ha en stor final men har alltför få artister för att genomföra det. Gruppen Mainstreet framförde inte färre än fyra bidrag medan det unga paret Lizzi och Fritz sjöng varsin egen låt och en tredje låt tillsammans.
Elisabeth Engstler och Michael Scheickl hade träffat varandra i Wiens musikliv - han hade ett förflutet i Wiener Sängerknaben, hon var medicinstuderande som hellre ville sjunga - och bestämt sig för att sjunga tillsammans. Deras duett tog Österrike med storm och det glada paret skickades till Harrogate.
Där hade dessvärre någon - möjligen dirigentveteranen Richard Österreicher som tyckte att "Sonntag" var en riktig ökenlåt - bestämt att det så klatschiga arrangemang som använts i den nationella finalen och på skivversionen skulle bytas ut mot ett fullständigt tandlöst dito baserat på någon eländig orgel. Lizzi och Fritz fortsatte att sjunga och dansa som om det gällde livet och gav ett något flåshurtigt intryck.
Den slutliga niondeplatsen bedömdes av österrikiska tidningar som godkänd - om än en liten besvikelse - och den nationella finalen sågs som en framgång. Duon Mess spelade in ett par låtar till men gick sedan skilda vägar både privat och professionellt. Fritz satsade på en karriär som låtskrivare och producent medan Lizzi vid sidan om musiken satsat på en karriär som programledare.
När Lizzi var programledare för 1990 års österrikiska final fick hon sannerligen göra skäl för gaget då en av de tävlande svimmade i direktsändning. Efter en del forcerad improvisation och en viss del fat-shaming var missödet över och Lizzi gick vidare i programmet.
Mess / Sonntag (Österrike 1982)
9:e plats av 18 bidrag i Harrogate
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar