Portugal och Finland hade blivit något slags olycksbröder som vandrade genom Eurovision Song Contest på de allra snårigaste stigarna, uppför de allra brantaste backarna och genom de allra minst fruktsamma nejderna. Tillsammans delade man det inte alltför smickrande ödet att vara de länder som deltagit flest gånger utan att vinna.
I Aten deltog båda länderna för fyrtionde gången och medan de finländska monsterrockarna Lordi slog världen med häpnad och sopade hem landets första vinst misslyckades Portugals egna Excellence med att ens ta sig till final.
Det borde faktiskt ha gått bättre. Nonstop hade bildats i den första upplagan av portugisiska Popstars där hoppfulla talanger vaskades fram för att sättas ihop till ett tjejband kalkylerat på Spice Girls och All Saints. Framgången lät inte vänta på sig och Portugal föll pladask för sitt nya pophopp.
Singlar som "Basta um sorriso" och "E tudo vai mudar" sålde guld och bandets brittiska producenter lovprisade sina skyddslingar och menade att de aldrig jobbat med någon grupp som sjungit lika bra. Efter en lite längre paus lyckades Nonstop dessutom komma tillbaka och skaka nytt liv i karriären med ett nytt album och en rätt mjäkig cover på "Playback", Portugals ESC-låt från 1981.
Oss emellan låter de flesta av deras hits lite trista idag, men den typen av medelmåttig pseudo-soul var helt rätt just där och då. Deras låtar är dessutom välproducerade och låter rätt och samtida. Vilket gör det som hände sedan till ett mysterium av gigantiska proportioner. Hur kunde de bara ställa upp i den portugisiska finalen med ett sådant otroligt stolpskott till låt som "Coisas de nada"?
Inte nog med att låten är trist och platt i sig, men produktionen låter helt otroligt billig och tunn. Som ett sämre klassens dansband utan budget som spelat in ett par låtar med bara en primitiv synth och en trumpet. Nonstop själva försökte spela engagerade utan större framgång och lyckades till och med sjunga fel under framträdandet.
Efteråt splittrades bandet tämligen omgående. Av medlemmarnas försök till solokarriärer har åtminstone Liliana Almeida lyckats hyfsat med ett par framgångsrika låtar på sitt CV.
Nonstop / Coisas de nada (Portugal 2006)
19:e plats av 23 bidrag (semifinal) i Aten
Det där med Portugal och Finland som olycksbröder känner jag igen ... det var ju de två som drabbades värst av uteslutningsreglerna fram till 2004, och ett tag kändes det nästan som att Portugal och Finland turades om att vara med vartannat år.
SvaraRaderaOch eftersom jag alltid höll så innerligt på Finland, helt förgäves, hoppades jag (lite elakt) varje år att Portugal också skulle misslyckas, så att de båda länderna skulle fortsätta att vara sämst tillsammans åtminstone. Efter Lordi förändrades ju detta i viss mån, så att jag blev mer likgiltig. Men om Portugal någon gång vinner så fortsätter den finsk-portugisiska tvekampen!
Såvida inte Finland vinner en gång till innan Portugal får till det, förstås... Om Portugal skulle vinna nästa år får Cypern den tveksamma äran att vara det land som deltagit flest gånger utan seger.
RaderaHej! Jag är här från framtiden och tycker detta är roligt.
Radera