Şarkım Sevgi Üstüne / Turkiet 1987

Jag kommer nog aldrig att glömma mitt första intryck av den turkiska förhandsvideon 1987. Den var intensiv. Påträngande. Överdriven och överspelad. Väldigt in your face. Och ändå satte sig låten som ett plåster i hjärnan.

"Şarkım Sevgi Üstüne" (Min sång handlar om kärlek) hade samma effekt på fler än mig och i ett överlag välartat och välkammat startfält började alltfler tänka tanken att det möjligen låg en potentiell skräll och väntade runt hörnet. Till och med SVT:s i övrigt mycket neutrala kommentator Fredrik Belfrage talade sig varm för den turkiska galenskapen och välkomnade det udda och annorlunda in i tävlingen.

Seyyal Taner var en minst sagt sprudlande 35-åring som hade en lång och mångsidig karriär bakom sig. Hon var popstjärna och filmstjärna och hade drivit egen dansskola i Istanbul. Året innan hade hon kommit tvåa i den nationella finalen med den minst lika sprittande "Dünya" - nu skulle hon visa Europa var skåpet skulle stå.

Tillsammans med gruppen Lokomotif bjöd hon på en svårförglömlig uppvisning med mycket ystra danssteg och liv och rörelse. Alla förhandsspekulationer till trots gick det käpprätt åt skogen i röstningen och Turkiet stod där efter finalen med en pinsam nolla i protokollet.

I boken "Nul points" av Tim Moore berättar Seyyal om hur dirigenten Garo Mafyan plötsligt och utan förvarning beslutade sig för att dra upp tempot rejält i finalen jämfört med under repetitionerna. Kan det ha förstört bidragets chanser?

Troligare är att jurygrupperna satte sig på sina höga hästar och bara bestämde sig för att turkarna var för konstiga. För sjövilda, för energiska. För mycket. Vilket naturligtvis är helt fel. Det här bidraget är ett mästerverk - enligt mig den mest oförtjänta nollpoängaren i tävlingens historia.

Seyyal tog ett par pauser i sin karriär efter nederlaget i Bryssel men släpper fortfarande nytt material och är fortfarande en älskad och ständigt närvarande artist. 2012 utpekades hon av tidningen KAOS GL som en av Turkiets största gayikoner.

Låtskrivaren Olcayto Ahmet Tuğsuz skulle lite oväntat göra comeback i tävlingen tjugonio år senare som upphovsman till San Marinos bidrag.



Seyyal Taner & Grup Lokomotif / Şarkım Sevgi Üstüne (Turkiet 1987)
22:a plats av 22 bidrag i Bryssel