Många av demonstranterna menade att musik och texter som i första hand skapats för att vara säljande produkter aldrig kunde vara meningsfulla. Lördagskvällens internationella final skulle ge just de kritikerna hinkvis med vatten på sina kvarnar där vinnare blev Nederländerna med ett glatt grötrim på engelska:
Ding-a-dong every hour
When you pick a flower
Even when your lover is gone gone gone
Den holländska originaltexten hade ett visst mått av poesi i all enkelhet men den engelska text man skrivit i efterhand var rena rama ordsoppan där ord bara kastats samman för att rimma och låta bra. Man kastade ut originalets "ticke-tack" och "bim bam bom" och lika bra var kanske det.
Om texten var fånig var musiken desto bättre. Det är en kort och klatschig komposition - den är inte ens två och en halv minut lång - men otroligt melodiös och fyllig och känns tilltalande, genomarbetad och lyxig. Framträdandet i rymdinspirerade dräkter bidrog också till att få hela paketet att kännas fräscht och lockande och vinna över en och annan mer anspråksfull kandidat i startfältet.
Teach-In var ett glatt gäng halvproffs som inte alls var beredda på framgången. Ett år senare hoppade sångerskan Getty Kaspers av och gruppen splittrades, för att återbildas med nya sångerskor ett par år senare.
Nederländerna tog sin fjärde seger på tjugo år men tappade sedan formen helt. Det skulle ta hela fyrtiofyra år innan det blev seger på nytt och under den tiden placerade man sig endast fyra gånger bland de fem bästa.
Uppdaterad 1 juni 2019
Teach-In / Ding-A-Dong (Nederländerna 1975)
1:a plats av 19 bidrag i Stockholm
Jag älskar den här låten. Så är det sagt.
SvaraRadera