Exempelvis verkar inte något offentligt upprop ha gått ut till landets låtskrivare. Startfältet i Stadthalle Magdeburg bestod av sex bidrag varav fem hade något slags koppling till Ralph Siegels skivbolag Jupiter. Hur hade urvalet gått till egentligen?
Det sjätte bidrag framfördes av Blaue Engel, en grupp som haft viss framgång i DDR och som hade startfältets mest intressanta bidrag, "Licht am Horizont".
Programledare för sändningen var Carmen Nebel - en av Östtysklands mest älskade tv-personligheter och en av få vars karriär överlevde den tyska återföreningen. Än idag är hon en stor stjärna och har en egen show på ZDF.
I den underliga röstningen hade inte det östtyska bandet någon chans. I vart och ett av de elva ARD-distrikten satt en jury med tio medlemmar. De röstade internt inom juryn och gav en enda poäng till sin gemensamma favorit. Blaue Engel var favorit i de distrikt som tidigare varit Östtyskland medan de västtyska distrikten röstade på de tidigare vinnarna Wind (Västtyskland 1985 och 1987).
Efter sin utflykt till Bryssel fem år tidigare hade Wind fört en tynande tillvaro och blivit en liten schlagerorkester som alla andra. Nu såg de sin chans att exponera sig för en stor publik på nytt, men låten Ralph Siegel skrivit åt dem - vars titel gissningsvis anspelade på deras genombrottslåt - var svag och obetydlig. I Malmö var man långt ifrån sin gamla form och landade på en undanskymd placering långt ned på listan.
Wind dumpades nu ganska snabbt av skivbolaget men är än idag en existerande grupp, även om man gått igenom fler medlemsbyten än någon klarar av att hålla reda på. 1998 och 1999 ställde man upp på nytt i de tyska finalerna, med blygsam framgång.
Wind / Träume sind für alle da (Tyskland 1992)
16:e plats av 23 bidrag i Malmö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar