Den lilla önationen hade lyckats förvånansvärt bra på sina två första försök i tävlingen och det fanns kanske en viss förväntan att man skulle skicka något riktigt slagkraftigt och spännande till finalen i München.
Så pjåkig var nu inte den utvalda låten men det mest intressanta visade sig i efterhand snarare vara de två purunga körsångerskorna vid scenkanten. De var bara femton år gamla men gjorde ändå väl ifrån sig och med tiden skulle de båda få tävla på egen hand i ESC: Elena Patroklou tävlade för Cypern 1991 och Evridiki Theokleous representerade sin ö 1992, 1994 och 2007.
Längst fram på scenen satt den rutinerade Stavros Sideras - en rutinerad sångare, skådespelare och regissör - tillsammans med sin 19-åriga duettpartner Constantina Constantinou som för första gången rest utanför hemlandet. De hade fått varsin stor gitarr i knät och sjöng rart om hur kärleken överlever det mesta. Trevligt, oförargligt och lättglömt.
De flesta länderna snålade med poängen men uppseendeväckande nog fick cyprioterna inte heller en enda poäng från juryn i Aten. Det har inte hänt varken före eller efter att Grekland eller Cypern skulle gett varandra en nolla och det hela ledde till en viss uppståndelse i grekiskspråkiga medier.
Constantina blev med tiden en ganska framgångsrik sångerska i Grekland och skulle återkomma till tävlingen som upphovsman 1997, men då överlät hon sången till sina syskon Hara och Andreas.
Stavros & Constantina / I agapi akoma zi (Cypern 1983)
16:e plats av 20 bidrag i München
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar