Bäst och störst av de lokala technogrupperna var Code One där Sirli "Sarah" Hiius och blott 15-årige Koit Toome blandade tidstypiskt diskodunk med rena poprefränger, som i den snygga och snabbfästande "Vikerkaar".
Gruppens allra största hit "On küll hilja" var tänkt för den estniska finalen 1996 men skickades aldrig in. Dels lär den inte ha blivit klar i tid för tävlingens deadline, dels var inte intresset riktigt på topp för att delta. Året efter medverkade man med den rätt svaga "Tantsupalavik" innan duon fridfullt gick åt skilda håll för att göra annat.
Koit ställde raskt upp på nytt med pianoballaden "Mere lapsed", skriven av de unga och nygifta Tomi och Maria Rahula. I hård konkurrens - det var strid på kniven mellan Koit och Evelin Samuels ballad in i det sista - vann det unga teamet och fick åka till Birmingham, något kompositörerna kallade sin bröllopsresa.
I Birmingham visade sig den estniska låten - som de svenska tidningarna kallade för julsång - vara i snällaste laget och hamnade precis i mitten av resultatlistan. Koit har själv sagt i efterhand att han var så nervös att han inte alls kunde njuta av att vara med.
Efter ett par popskivor blev Koit en allt mångsidigare artist med flera stora musikalroller på meritlistan, både i Estland och Finland. 2003 kom han snubblande nära att representera Estland på nytt då han kom tvåa med "Know What I Feel". Då fick han fin vokal hjälp av Evelin Samuel (Estland 1999) och av sin dåvarande flickvän Maarja-Liis Ilus (Estland 1996 och 1997).
2017 skulle Koit Toome återvända till ESC som estnisk kandidat men trots högt uppskruvade förväntningar gick det inte vägen alls.
Redigerad 30 mars 2020
Koit Toome / Mere lapsed (Estland 1998)
Delad 12:e plats av 25 bidrag i Birmingham
... Och i år (2017) kommer Koit Toome att ställa upp i ESC igen som representant för Estland, om jag har förstått rätt. / Linn
SvaraRadera