Efter sin sensationella debut 1994 då Edyta Górniak landat på andra plats i Dublin hade polsk tv haft svårt att leva upp till framgången. Inte för att man skulle ha haft dåliga låtar - såväl 1995 som 1996 är exceptionella bidrag - men juryn var inte riktigt med på noterna. Polackerna var liksom lite för krävande, helt tydligt.
Utan att tumma på kvaliteten testade man istället en finurlig liten poplåt med influenser av såväl folkmusik som rock, smittande framförd av en utsökt sångerska som dittills mest ägnat sig åt jazz men som nu stod beredd att kasta sig in i en popkarriär.
"Ale jestem" ("Men jag finns") handlar om människans litenhet i universum: jag är bara ett sandkorn, bara en regndroppe, bara ett ensam grässtrå - men jag finns! En jublande fanfar till låt, snyggt paketerad i ett läckert arrangemang och en stilig och medryckande musikvideo.
Expressens recensent Lars Lindström hyllade Polen inför finalen och erkände att det var just videon som först fått honom att vakna. När han väl lockats av det lustfyllda bildspråket insåg han även vilken pärla låten var.
När de mer sifferälskande eurovisionsfansen analyserade resultatet från finalen i Dublin - den första där fem länder på prov lät tittarna telefonrösta - visade det sig att de traditionella jurygrupperna än en gång hållit ner poängen för Polen, som skulle fått en betydligt högre placering om tittarna fått välja själva. Ytterligare en spik i kistan för juryn som plockades bort helt året därpå.
Anna Maria Jopek sålde guld med sin debutplatta där bidraget ingick. Hon har fler stora framgångar i bagaget och har också varit framgångsrik som låtskrivare och producent.
Anna Maria Jopek / Ale jestem (Polen 1997)
11:e plats av 25 bidrag i Dublin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar