Man kan förstå att Estland tappat sugen, i och för sig. Efter att de som första före detta sovjetrepublik vann och stod värd för hela tävlingen hade den nationella finalen tappat stinget och de egna placeringarna rasat ihop. Sedan semifinalen infördes 2004 hade Estland fått kalla handen varje år och nu hade tittarna fått nog.
Den estniska finalen var svag men inte helt hopplös. Birgit Õigemeel hade en snygg ballad, Ska Faktor kändes pigga och originella, Iiris Vesik var spännande och experimentell medan Rolf Junior mest av allt liknade en enmans-prideparad. Inga vinnare kanske, men helt solida och vettiga låtar.
Istället röstade tittarna fram Kreisiraadio till förstaplatsen. Humorgruppen bestod av tre farbröder - en av dem var Tarmo Leinatamm som också var dirigent och som hade dirigerat Estlands bidrag till ESC 1996 och 1997 - som varit aktiva och älskade i femton år. Ett estniskt Killinggäng, om man så vill, vars absurda humor brutit ny mark.
Tråkigt nog innehöll deras låt just ingenting värt att dra på smilbanden åt. Ett humorbidrag utan humor och inget annat än en lam protest mot att ingen röstar på de estniska bidragen. Kreisiraadio själva erkände utan omsvep att här inte fanns något budskap eller någon idé och att de bara ville åka utomlands en sväng och se Belgrad.
Sensationellt nog kom Estland inte sist i sin semifinal - alla ester som bor och arbetar i Finland räddade den nationella äran (eller det som fanns kvar av den) med hjälp av sina telefoner - och istället fick debuterande San Marino stå där med sistaplatsen.
Kreisiraadio avvecklade verksamheten efter fiaskot i semifinalen och estnisk tv beslutade att skrota hela den nationella finalen och försöka tänka ut något bättre året efter. Det skulle ge utdelning direkt.
Åtminstone går "Leto svet" till historien på ett sätt. Tillsammans med Jugoslavien 1969 är det det enda icke-finländska bidraget där det sjungs på finska.
Kreisiraadio / Leto svet (Estland 2008)
18:e plats av 19 bidrag (semifinal) i Belgrad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar