1984 vann hon den tyska uttagningen för andra gången och fick åka till Luxemburg och representera Förbundsrepubliken. Mary hade aldrig varit en renodlad schlagersångerska men klassades för det mesta som en och det gällde att passa på att synas när man kunde. Att tävla i ESC var ett utmärkt sätt att visa upp sig.
Mary hade haft första tjing på vinnarlåten redan 1983 men tackade då nej, något hon själv beskrivit som sitt största misstag i karriären. Det var en fin revansch att vinna på nytt med en sällsynt snygg popschlager om hur man slickar såren efter ett kraschat förhållande för att gå vidare med huvudet högt.
Mary kallades ofta för Tysklands Dionne Warwick - en sångerska som får hur banala ord som helst att kännas angelägna och på riktigt. I Luxemburg skulle texten visa sig komma alltför nära och överrumpla sin sångerska.
Förhållandet med Werner Böhm var turbulent och samma dag - bara timmar före finalen - fick Mary veta att hennes man hade ett barn sedan tidigare, något han hemlighållit för henne. När hon gick ut på scenen var hon ett känslomässigt vrak som bara ville bort och vara någon annanstans:
Nu ska vi alltså säga farväl
Jag ställer inte till med någon scen
Vänd dig om och gå
Jag behöver inte ditt medlidande
---
Med stolthet i blicken och trots tårarna på mina kinder
Går jag upprätt genom natten mot ljuset
Trots misslyckandet i Luxemburg blev "Aufrecht geh'n" en liten hit och har fått evigt liv i Mary Roos repertoar. Hon sjunger den fortfarande och det är en av hennes mest älskade sånger. Förhållandet till Werner Böhm höll trots allt ett par år till och paret fick en gemensam son 1986.
Mary Roos / Aufrecht geh'n (Västtyskland 1984)
Delad 13:e plats av 19 bidrag i Luxemburg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar