Jag var aningens blyg och stod mest och observerade vad de andra gjorde, men pratade med de personer jag redan kände och hade en på det hela taget väldigt spännande och intressant eftermiddag.
Svante Stockselius hade producerat finalen i Stockholm 2000 med den äran och var inkallad som hedersproducent också i Tallinn. "Vet du vilket land som skulle vinna hur enkelt som helst om de bara försökte?" frågade han mig. "Turkiet! Vilken fantastisk musikkultur de har! Vilka popartister! De vinner så fort de bara vill."
Turkiet var fortfarande en riktigt svag deltagare som mest hade svaga placeringar, men Svante skulle visa sig ha rätt. Redan året efter slog Turkiet till och tog en sensationell seger.
Än var vi inte riktigt där. TRT hade anordnat en sällsynt svag nationell final med fem halvdana kandidater och även om vinnarlåten hade putsats upp och blivit ett ganska tilltalande stycke etnopop kunde inget fixande och trixande i världen skyla över artisternas totala brist på erfarenhet.
Under veckan gick repetitionerna allt skakigare och det slutliga framträdande påminde mer om en lokal talangafton än en eurovisionsfinal. Möjligen behövde turkisk tv ett fiasko för att slutligen lägga ned den nationella finalen och välja internt istället och då var sången om syrenerna som vissnat i ditt hjärta helt klart värd besväret.
Buket Benghisu & Grup Safir / Leylaklar soldu kalbinde (Turkiet 2002)
16:e plats av 24 bidrag i Tallinn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar