Il me donne rendez-vous / Frankrike 1995

Frankrike hade varit ganska bra på att ta ut svängarna musikaliskt och man hade bjudit på exotiska toner från sina forna kolonier (1990, 1991, 1992) såväl som något slags schlagerpunk (1994) och kanske den höga ambitionsnivån hade tröttat ut de ansvariga på France 2. I vilket fall överraskade man världen genom att skicka ett förvånansvärt konventionellt bidrag till Dublin.

Låtskrivarna François Bernheim och Didier Barbelivien var ett scoop - de var väletablerade och framgångsrika och hade inte minst hjälpt till att starta Patricia Kaas (Frankrike 2009) karriär med hits som "Mon mec à moi" och "Mademoiselle chante le blues". Tävlingslåten påminde kanske lite onödigt mycket om "Mon mec à moi" såväl musikaliskt som textmässigt, vilket antydde att de både rullade på i gamla hjulspår.

Faktum är att refrängen dessutom påminner förbryllande mycket om Belgien 1992, men det beror knappast på något annat än en slump.

Egentligen hade de velat tävla med "On est tous une île" i Dublin och "Il me donne rendez-vous" var tänkt som singelns B-spår. Skivbolaget skickade in båda och kommittén föll för reservlåten istället. Sångerskan var densamma på båda låtarna - 22-åriga Nathalie Santamaria från Ajaccio på Korsika.

I Dublin slog Nathalie på strömmen rejält och trots en inte särdeles lyckad styling sjöng hon som om det gällde livet. Trots att hon inte fick en enda tolva samlade hon ihop höga poäng och lyckades glida in på en hedrande fjärdeplats - en placering Frankrike inte skulle ta sig tillbaka till förrän 2001.

Allt detta till trots tog Nathalies karriär aldrig fart. Hon spelade in ett album och försvann sedan in i anonymiteten igen.



Nathalie Santamaria / Il me donne rendez-vous (Frankrike 1995)
4:e plats av 23 bidrag i Dublin