Je suis un vrai garçon / Frankrike 1994

Marie-France Brière, chef för underhållningen på Antenne 2 och därmed ansvarig för de franska eurovisionsbidragen, var inte mycket för att stryka någon medhårs. Kunde man utmana och överraska så skulle man göra det. Och 1994 gavs ett bra tillfälle.

Nina Morato hade slagit igenom året innan med singeln "Maman" och visade sig inte vara det minsta rädd för att ta ut svängarna varken musikaliskt eller på scenen. Strax efter att hon utsetts till fransk representant i Dublin vann hon en fransk Grammy - Victoires de la Musique - som årets nykomling.

Låten, skriven av Bruno Maman, visade sig vara en punkig sak som visade klorna såväl musikaliskt som textmässigt. Nina sjunger att hon varit ute och rumlat och fallit i armarna på någon annan. Nu vill hon inte gå hem för hon orkar inte förklara för sin älskade vad som hänt och hur ledsen hon är, eftersom det är för tungt och jobbigt och egentligen kanske hon inte alls är så himla ledsen. Hon är helt enkelt precis sådär som alla killar är.

I texten hade det också slunkit in några mindre eleganta glosor och svordomar och med tanke på att fransmännen på riktigt riskerade att missbehaga den stora publiken var en sjundeplats klart godkänt.

Nina fortsatte att sjunga och skådespela men drabbades några år senare av stor sorg då hennes dotter hastigt avled i en olycka. Efter det har Nina varit mindre flitigt förekommande i de allra största sammanhangen, men 1999 släppte hon skivan "Moderato" där texterna i stor utsträckning handlade om dotterns död.



Nina Morato / Je suis un vrai garçon (Frankrike 1994)
7:e plats av 25 bidrag i Dublin