Inte mycket hade ändrats på inför 1962 års svenska final på Cirkus i Stockholm. Sju kompositörer hade bjudits in att skriva varsitt bidrag som i vanlig ordning skulle framföras två gånger av olika artister och med olika arrangemang.
Däremot var kvaliteten hög och hela tre av låtarna skulle bli klassiker på olika sätt: ettan och tvåan blev älskade och populära medan "Kärlek och pepparrot" av Olle Adolphson diskades bara minuter före tävlingen. Den blev ändå något av en evergreen i en inspelning av Monica Zetterlund, trots att det var Mona Grain som sjöng den "stora" versionen. Monicas egentliga tävlingsbidrag - Owe Thörnqvists eleganta "När min vän" - blev tvåa.
Den stora nyheten 1962 var att tittarna fick välja vinnare genom att skicka in vykort och då kunde ingen rå på den glada och humoristiska "Sol och vår", mästerligt framförd med finess och temperament av Inger Berggren som nu fick sitt riktigt stora genombrott. Hon var en högutbildad musikdirektör och hade vunnit den svenska finalen redan två år tidigare, då Siw Malmkvist slutligen skickades till London istället.
I den svenska finalen hade Inger fått hjälp av en sångkvartett men de fick inte följa med till Luxemburg. De internationella reglerna slog fast att bidrag fick framföras av maximalt två solister - inga bakgrundssångare var tillåtna.
Den svenska delegationen beslutade att stuva om rejält i låten och kortade ner texten så att den bara hade två verser istället för tre. Istället fick Inger Berggren röstimprovisera under ett långt mellanspel, vilket möjligen inte är den mest lysande idén någonsin. Det tilltaget har de flesta till all lycka glömt och det som fastnat i det kollektiva minnet är den lysande skivinspelningen.
Sverige fick bara poäng från två länder men med det nya poängsystemet - där varje land gav poäng till de tre bidrag juryn gillat mest - räckte det till en delad sjundeplats med Finland. Det var Sveriges dittills näst bästa placering.
Senare samma år fick Inger Berggren karriärens största hit med "Elisabeth serenad" men drabbades enligt en intervju många år senare av flera svåra depressioner och blev aldrig riktigt den stjärna hon skulle förtjänat att bli. Istället arbetade hon som musiklärare men spelade ändå in en och annan skiva och gjorde även ett par små filmroller.
För den som vill få mer smakprov på Inger Berggrens lätta handlag och sinne för humor kan bara vända på skivan med "Sol och vår" och lyssna på "...och flickan spann" - en oväntat feministisk svensk version av Johnny Cash "Walk The Line".
Inger Berggren avled i juni 2019. Hon blev 85 år.
Uppdaterad 10 juli 2020
Inger Berggren / Sol och vår (Sverige 1962)
Delad 7:e plats av 16 bidrag i Luxemburg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar