Amen / Israel 1995

Om det finns en sanning utan undantag är det att samtliga idéer i världen - oavsett hur bra de är - har ett sista förbrukningsdatum. Hur populärt någonting än är kommer det förr eller senare att framstå som gammalt och dammigt och trist. Det stämmer inte minst i Eurovision Song Contest.

Israel hade funnit ett riktigt guldkorn när de vann tävlingen i Paris 1978 och det skulle visa sig att en glad grupp som sjunger och dansar synkroniserat skulle vara ett riktigt succérecept. Med åren förfinade man konceptet och snodde åt sig mestadels höga placeringar med sina glada låtar och sin allmänt positiva framtoning.

Moshe Datz visste hur bra det kunde gå - han hade själv representerat Israel tillsammans med sin fru Orna och en typiskt glad israelisk danstrupp, och kommit trea i Rom 1991. Nu hade han skrivit en stämningsfull och stegrande typiskt israelisk schlager - som påminde en hel del om den italienska hiten "Soleado" - och precis som vid hemmasegern i Jerusalem 1979 hade man ett välkänt religiöst uttryck som titel. Vad kunde gå fel?

Risken fanns ju förstås att något mer nyskapande skulle vinna över juryn på sin sida. Kdam Erovizion 1995 var en stark upplaga, full av betydligt mer samtida tongångar.

Starkast motstånd bjöd en viss Dana International, som gjort sensation på den inhemska musikscenen några år tidigare. När den värsta uppståndelsen över att Dana var transkönad hade lagt sig visade sig fröken International besitta charm och star quality och hade haft ett antal stora hits i Israel.

"Laila tov Eropa" var också en schlager men i betydligt modernare skrud, överöst med trummaskiner och taktfasta rytmer. Dessvärre var låten lite för svårsjungen för den inte helt tonsäkra Dana och med ens var segern borta med vinden. Några år senare skulle Dana få en ny chans.

"Amen" fick toppoäng av samtliga jurygrupper utom en och 25-åriga Liora Simon fick åka till Dublin och bära ett ganska stort favoritskap där. Hennes debutskiva hade sålt bra året innan och nu väntade sig många en tredje seger för Israel.

Det gick inte alls vägen. En åttondeplats var på inget sätt någon katastrof, men en ganska tydlig fingervisning om att det gamla konceptet med glad sång och dans inte längre var vad någon önskade sig.

Liora skulle få svårt att få ordning på karriären och är idag relativt bortglömd i sitt hemland. Däremot bodde hon under några år i Argentina, där hon uppträdde med flera etablerade stjärnor och där hon fortfarande har viss framgång.



Liora / Amen (Israel 1995)
8:e plats av 23 bidrag i Dublin