Birds / Nederländerna 2013

Det roliga med berlinmurens fall och det kalla krigets slut var naturligtvis en lugnare och fredligare värld där invånarna inte behövde frukta krig och förstörelse. Åtminstone kändes det så just då. En av de mer besvärliga aspekterna var hur man skulle låta alla länder i det nu betydligt större fria Europa få plats i Eurovision Song Contest.

Under drygt tio års tid experimenterade EBU med olika slags utslagningssystem som alla hade det gemensamt att de inte fungerat något vidare och att en stor del av länderna ständigt kastades ut ur startfältet med dumstrut och allt. 2004 införde man för första gången tv-sända semifinaler och nu fick alla intresserade länder vara med varje år. Alla var nöjda.

Precis som i fallet med det kalla kriget visade sig verkligheten vara lite mer komplicerad än så. En del länder visade sig få svårt att ta sig genom nålsögat år efter år och blev med tiden allt mer frustrerade över att ständigt misslyckas i semifinalen.

Allra svårast skulle det visa sig vara för Nederländerna. Trots att man deltagit sedan den allra första tävlingen 1956 tappade man allt sitt kunnande och missade finalen åtta år i rad - mer än något annat land. Egentligen var det bara den jobbiga sanningen som visade sig. Nederländerna hade aldrig varit särskilt framstående i ESC.

Fyra segrar förvisso och en handfull andra höga placeringar, men allt som oftast hade man placerat sig strax under mitten. Inte sällan lite närmre slutet. Och när man plötsligt var tvungen att komma bland de tio bästa för att vara i final så syntes det tydligt att man hade svårt att hålla måttet.

Det skulle krävas krafttag för att få ordning på torpet och efter flera års uppvaktning bestämde sig till slut stjärnan Anouk Teeuwe för att ställa upp. Hon hade haft en stökig uppväxt innan hon hittade sitt fokus i musiken, inspirerad av sin mamma som var bluessångerska. 1997 fick hon en stor internationell hit med "Nobody's Wife". Om den internationella karriären aldrig riktigt tog sig blev Anouk desto större på hemmaplan och släppte flera album som blev omåttligt framgångsrika i Nederländerna och Belgien.

Till ESC beslöt hon att bara plocka en låt från sitt nya album, inspelat i Sverige med svenska producenter och låtskrivare som var långt ifrån roade att se sin låt i ett så kommersiellt sammanhang. Anouk struntade i deras invändningar och följde sin magkänsla och satsade på den konstnärliga och högst suggestiva "Birds".

I Malmö gick det vägen och Anouk tog sitt land till final för första gången sedan 2004. Personligen var jag lite besviken över att det inte bar längre än till en nionde plats men hemma i Nederländerna slog man klackarna i taket och firade som om man vunnit.



Anouk / Birds (Nederländerna 2013)
9:e plats av 26 bidrag (final) i Malmö