Kanske var det bara ett tecken på att RTVE ville ge sken av att de engagerade sig mer än de egentligen gjorde, men de spanska finalerna hade under ett par år haft hysteriskt bombastiska och uppskruvade titlar. 2010 års modus löd "Tu país te necesita!" ("Ditt land behöver dig").
Trots att Rodolfo Chikilicuatre (Spanien 2008) blivit en riktig succé på hemmaplan ville man inte ha fler humorbidrag och av de 313 som allmänheten fick i uppdrag och decimera till tio inför den tv-sända finalen diskvalificerades en hel del som inte ansågs uppfylla de strängt formulerade kraven.
Bland de utslängda fanns den rätt tveksamma "Soy un tsunami" ("Jag är en tsunami") med Pop Star Queen som låg i ledning då den fick foten.
Istället blev finalen en promenadseger för "Algo pequeñito" ("Något pyttelitet"). Vinnaren var en söt men väldigt gammaldags melodi framförd av Daniel Diges, en typiskt duktig sångare som tidigare synts i en populär tv-serie och som spelat huvudrollen i High School Musical.
Det spanska bidraget skulle nog ha fallit i glömska ganska snart efter finalen om inte arrangerande NRK gjort en riktig dunderblunder med säkerheten. Mitt under Daniel Diges framträdande dök det upp en extra person på scenen som med all önskvärd tydlighet inte hörde dit.
Klart och tydligt i bild rusade säkerhetspersonal fram och grep inkräktaren medan Daniel Diges tappert sjöng vidare, men skadan var redan skedd. Hastigt bestämdes det att Spanien skulle få sjunga på nytt, sist av alla bidrag. Det hade inte hänt sedan det blivit svart i rutan för Italien 1958.
Inkräktaren visade sig vara den ökände Jimmy Jump - en pellejöns som gjort sig ett namn genom att störa diverse stora evenemang. NRK och EBU försökte släta över händelsen och menade att inget allvarligt hade skett men frågan som aldrig besvarades var hur någon kunde smita igenom säkerheten på det här sättet.
Nu handlade det om någon som ville synas men det kunde lika gärna ha varit en galning med kniv.
Att säkerheten fortfarande inte fungerar som den ska blev smärtsamt uppenbart på nytt såväl 2017 i Kiev där en man hoppade upp på scenen och visade rumpan under fjolårsvinnaren Jamalas pausakt, som i Lissabon 2018 där en man rusade fram och slet mikrofonen ur handen på Storbritanniens SuRie. Man undrar vad som måste hända innan arrangemangen skärps upp.
Uppdaterad 4 juni 2018
Daniel Diges / Algo pequeñito (Spanien 2010)
15:e plats av 25 bidrag (final) i Oslo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar