Yo soy aquél / Spanien 1966

Spanien hade verkligen inte gjort någon lycka i ESC sedan debuten 1961. Av allt att döma var deras låtar alltför exotiska och kanske lite för opolerade för de övriga européernas smak - lite samma problem som Italien verkade ha. Dessutom var ju Spanien en fascistisk diktatur som inte fick några vänligt sinnade kompispoäng från någon.

Efter att ha fått noll poäng två gånger på fyra år skrotade spansk tv sin nationella final och valde sin kandidat internt istället. Valet föll på Miguel Rafael Martos Sánchez - en 22-åring med imponerande röstomfång och närvaro på scenen och som redan hade en lång rad succéer bakom sig, sin låga ålder till trots.

På scenen kallade han sig Raphael med ph - enligt legenden inspirerat av Philips, skivbolaget där han hade sitt första kontrakt. 1962 hade han ställt upp i den då omåttligt populära sångfestivalen i Benidorm och kommit etta, tvåa och trea.

"Yo soy aquél" var specialskriven för Raphael av den framgångsrike Manuel Alejandro och var ett utmärkt redskap för den unga stjärnan att visa upp sin röst. Texten handlar om kärlek som går överstyr och förvandlas till besatthet, då textens jag inte kan leva utan sin älskade utan följer henne som en skugga vart hon än går. Om det är romantiskt eller bara förfärligt får lyssnaren bestämma själv.

En fantastisk låt är det i vilket fall och Raphael sjöng i princip hjärtat ur bröstet i Luxemburg. Poängen flödade till som de aldrig gjort förut för Spaniens del och "Yo soy aquél" är än idag en av de största hitlåtarna i Raphaels generösa hitkatalog.

TVE var mer än nöjda med hans insats och beslutade raskt att låta ynglingen med de väloljade stämbanden representera sitt land även året därpå i Wien.



Raphael / Yo soy aquél (Spanien 1966)
Delad 7:e plats av 18 bidrag i Luxemburg