Anna rakkaudelle tilaisuus / Finland 1978

Att Eurovision Song Contest skulle vara en karriärförstörare som ödelägger chanserna för lovande talanger är en gammal sanning som nästan enbart är en myt. De artister som har en tydlig vision och en sund relation till sitt skivbolag klarar sig ofta undan med stjärnglansen i behåll även om poängen inte rasar in.

Självklart finns det undantag från regeln. Som Seija Simola, till exempel. När hon vann den finska finalen hade hon närmare femton år av framgång bakom sig och var en av landets ledande sångerskor. I tävlingen sopade hon banan med såväl Katri Helenas "Ystävä" som Lea Lavens "Aamulla rakkaani näin" - en bombastisk ballad om döden och en av de bästa sånger som någonsin tävlat i en finsk uttagning.

Inte heller vinnarlåten var oäven och Seija hade själv skrivit texten som riktade sig till hennes egen 3-årige son och uppmanade honom att alltid sätta kärleken i främsta rummet, vad som än sker. För att understryka budskapet spelade Yle in en video där sonen spelade en stor roll.

Trots sångerskans långa erfarenhet av att representera Finland vid internationella sångtävlingar blev framträdandet lite anonymt och svalt och poängutdelningen blev därefter. Andra medlemmar av delegationen har antytt att Seija Simola hade lite svårt att fokusera på uppgiften i Paris och resultatet blev två poäng och Finlands sämsta resultat på flera år.

Efter det rasade Seija Simolas karriär mer eller mindre ihop. Hennes skivor sålde allt mindre, hon fick allt färre bokningar och i slutet av 1980-talet kastade hon in handduken för gott. I de få intervjuer hon ställde upp på gav hon ett bittert intryck och skyllde ofta sin bristande framgång på ESC.

Den hårda sanningen är kanske att hon inte riktigt höll som artist och att floppen i Paris mest satte fokus på hennes svagheter. Hon hade alltid levt högt på sin röst men hade rykte om sig att vara svår att jobba med. Hon tyckte inte om att sjunga inför publik och ville sällan ställa upp och göra promo för sina skivor.

Nu drog de stora namn hon alltid jobbat med öronen åt sig och Seija lämnades att klara sig själv, något hon kanske inte var helt beredd på. Det märks tydligt i "Juna Turkuun" - hennes finska version av Italien 1984 där tågen går till Åbo istället för Tozeur - som liksom bara inte fungerar, varken textmässigt eller sångmässigt.

Den 20 augusti 2017 avled Seija Simola i en ålder av 72 år.

Uppdaterad 31 augusti 2017 och 19 augusti 2021



Seija Simola / Anna rakkaudelle tilaisuus (Finland 1978)
Delad 18:e plats av 20 bidrag i Paris