På pappret såg det i och för sig lovande ut. Nitton bidrag från alla håll och kanter av landet tävlade mot varandra i en studio i tv-huset i Sarajevo och en jury bestående av åtta experter satte poäng på varje bidrag direkt efter att de framträtt.
Risken med att avslöja poängen direkt är att programmet kan bli väldigt ospännande, men i just det här fallet var det stora problemet att de så kallade experterna nästan alla taktikröstade och gav höga poäng till de artister de delade etnicitet med, samtidigt som de röstade ned favorittippade bidrag från fel landsända.
Inte minst drabbades unge Fuad Backović - som just brutit sig loss ur pojkbandet Seven-Up men ännu inte tagit sig artistnamnet Deen (Bosnien-Hercegovina 2004 och 2016) - vars förhandstippade "Deset miliona ljubavi" straffades hårt av juryn och bara kom på sjunde plats. Sångaren blev synligt upprörd i direktsändning men inte argare än att han snart skulle tävla på nytt.
När alla fokuserade så hårt på att rösta bort varandra blev det närmast en slump vem som vann i slutändan. Nino Pršeš var en etablerad musiker som flera gånger spelat i den nationella finalens orkester och som nu fick ställa sig längst fram på scenen och sjunga.
"Hano" var en orientaliskt kryddad och rätt experimentell låt som kunde ha blivit riktigt intressant om den inte känts så vinglig och ofärdig. På den enorma scenen i Köpenhamn kändes paketet riktigt tunt och poängutdelningen blev så blygsam som den förtjänade att bli.
Fiaskofinalen till trots upprepade bosnisk tv samma format året efter med ungefär lika mediokert resultat.
Nino Pršeš / Hano (Bosnien-Hercegovina 2001)
14:e plats av 23 bidrag i Köpenhamn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar