Weil der Mensch zählt / Österrike 2003

Österrikisk humor har aldrig riktigt erövrat världen på allvar. Säkert är det vackra alplandet fullt av lokala lustigkurrar som får landsmännen att dra på smilbanden, men det globala segertåget har uteblivit. Med det i minnet har österrikarna förvånansvärt ofta spelat humorkortet i Eurovision Song Contest.

Man var snubblande nära att skicka humor till Tallinn 2002 då duon  Stermann & Grissemann kom på andra plats med sitt säregna bidrag. Den senare av herrarna var dessutom son till ORF:s mångårige kommentator Ernst Grissemann som med åren blivit allt syrligare i sina kommentarer. Undrar vad han skulle sagt om sonens musikaliska insatser?

Året efter blev det istället den prisbelönte komikern Alf Poier som knep segern med en på ytan lätt infantil liten visa om diverse osorterade djur: små harar i skogen, små katter med mjuka tassar och dromedarer i Afrika. Flankerad av de två häpnadsväckande körsångerskorna Manuela Pan och Tamara Stadnikow samt ett par stora djur i kartong - och med en text på dialekt, precis som Marianne Mendt 1971, denna gång styriska - var Österrike särklassig storfavorit till sistaplatsen i Riga.

Telefonröstarna uppskattade dock skämtet - Österrike fick en fin sjätteplats och nollpoängaren stals av en våldsamt falsksjungande duo från Storbritannien. Alf Poier spelade ändå rollen av försmådd förlorare och skällde ut Europa för dess undermåliga smak efter finalen - ett trick även Islands Silvia Night skulle återvinna 2006.

Alf Poier hade inte fått nog och skulle återkomma till den nationella finalen två år senare, nu med helt andra ambitioner.



Alf Poier / Weil der Mensch zählt (Österrike 2003)
6:e plats av 26 bidrag i Riga