I morgon är en annan dag / Sverige 1992

Det var något av en sensation att Niklas Strömstedt fått med en låt i melodifestivalen. De senaste åren hade han varit det hetaste heta inom svensk musik och han hade radat upp otaliga hitsinglar som samtliga legat en smärre evighet på såväl Svensktoppen som Trackslistan. Det var bara en liten besvikelse att han inte tänkte sjunga själv.

Hans utvalda artist var en okänd 34-åring från Borås vid namn Christer Björkman. Helt okänd var han faktiskt inte - sju år tidigare hade han släppt ett debutalbum och legat etta på Svensktoppen med såväl "Våga och vinn" som "Drömmar". Hans dröm hade hela tiden varit att få sjunga i melodifestivalen och flera av låtarna från hans skiva skickades in till tävlingen bara för att få nobben där.

Den enda länken mellan honom och ESC var kanske att Måns Ivarsson i Expressen jämförde 1986 års vinnare Sandra Kim med honom: "Vinnaren får mig att tänka på Christer Björkman - killen som ligger etta på Svensktoppen men som inte säljer några skivor."

När det inte blev några fler hits glömdes Christer Björkman ganska snabbt bort, men Strömstedt-låten skakade snabbt nytt liv i karriären. Efter en ganska tät omröstning utsåg de elva jurygrupperna honom  till segrare och han passade på att sjunga en del av sin vinnarrepris på franska.

Vinsten verkar ha tagit de flesta på sängen. Under repetitionerna hade Christer enligt egen utsago varit så dålig att upphovsmannen skällt ut honom rejält. När segern var ett faktum hade en representant för skivbolaget stressat väst åt Christer att han minsann inte fick prata öppet om sin homosexualitet med tidningarna. Nu gällde det att snabbt slänga ihop en LP och profitera på segern.

Om SVT använt sig av telefonomröstning är det inte lika säkert att det blivit vinst. Expressen lät sina läsare rösta fram sin favorit efter avslutad sändning och där skulle hela 25% hellre ha sett Lizette Pålsson & Bizazz som vinnare med "Som om himlen brann" istället.

Man kan fråga sig hur Lizettes färgstarka discokaramell skulle ha fungerat i det ganska svala startfältet i Malmö. Helt klart är att Christer Björkmans balladtoner inte gick hem över huvud taget. Nio poäng och en tjugoandra plats var knappast vad hemmapubliken skulle ha hoppats på och än en gång rann karriären ut i sanden.

Niklas Strömstedt spelade själv in en version av låten - omdöpt till "Näst sist" - och lade den som elfte spår av tolv på sin skiva.

Det är kanske fel att tala om revansch men tio år efter debaclet i Malmö fick Christer Björkman jobb på den nya melodifestivalen vars semifinaler turnerade land och rike kring. Där avancerade han snabbt i graderna och styrde med fast hand tävlingen in på nya spår.

Bland annat har Sverige under hans ledarskap sållat fram två internationella vinnarlåtar och arrangerat två av de programmässigt bästa internationella finalerna genom tiderna.

I sin självbiografi menar Christer Björkman själv att hans misslyckande till stor del berodde på avsaknad av vinnarskalle. Han var bara glad över att få vara med och fokuserade inte alls på att göra bra ifrån sig i Malmö. En dyrköpt men viktig erfarenhet som han senare använt sig av för att piska fram kampvilja hos andra artister som representerat Sverige.

Uppdaterad 7 juli 2023



Christer Björkman / I morgon är en annan dag (Sverige 1992)
22:a plats av 23 bidrag i Malmö