Det första försöket var att låta de nya medlemsländerna delta i en kvalfinal där de tre bästa skulle beredas plats vid den stora finalen i Millstreet. Om inte det var en styvmoderlig klapp på huvudet så vet jag inte hur en sådan skulle se ut. Man hoppades till en början på så många som arton deltagare vid semifinalen i Ljubljana men i slutändan kom endast sju länder till start.
Sloveniens tv-bolag tog sin uppgift på största allvar och anordnade en snygg och tilltalande sändning i sin största studio. Man återanvände samma dekor - och samma programledare - som vid den nationella finalen några veckor tidigare. Allting funkade som det skulle utom det allra viktigaste: omröstningen.
Av rädsla för att regionens telefonförbindelser inte skulle fungera använde man sig inte av nationella jurygrupper utan lät varje deltagarland utse en enda person som på plats i Ljubljana röstade för landets räkning. Det borde inte ha varit någon överraskning för arrangörerna när dessa sju började ägna sig åt avancerad, bitvis rent löjeväckande, taktikröstning.
Vid slutet av poängutdelningen hade alla deltagare fått varsin fullpoängare, sådär som det brukar gå när människor gör parodier på ESC. De fyra länder som var nya på riktigt - Slovakien, Estland, Ungern och Rumänien - fick snopet åka hem igen medan de tre platserna till Millstreet kneps av de tre länder som tidigare tävlat som del av Jugoslavien.
Kanske var det ytterligare ett tecken på att de andra länderna taktikröstat, men Slovenien som vann finalen i Ljubljana placerade sig allra sämst av de tre nya länderna i Millstreet, långt bakom Kroatien och Bosnien-Hercegovina.
Gruppen 1 X Band - vilket borde översättas som "ett band vilket som helst" - var en fyrmannagrupp bildad runt sångaren och gitarristen Cole Moretti. I ESC fick en av herrarna avstå medverkan och lämna plats för de tre färgsprakande körsångerskorna Sandra Zupanc, Urška Gestrin och Barbara Šinigoj. Den fina förhandsvideon ställde inte heller till någon större skada för landets turistindustri såvitt jag kan förstå.
Själv har jag aldrig förstått den skrala poängskörden, med sin drömska gitarr och melankoliska stämning är det här en av de bästa låtarna för mig 1993. Dessutom ska slovenerna ha en extra klapp på axeln för att de lyckades sjunga om kriget utan att göra det övertydligt.
1 X Band finns än idag så snart Cole Moretti känner för att återuppliva namnet tillsammans med nya medlemmar.
1 X Band / Tih deževen dan (Slovenien 1993)
Delad 22:a plats av 25 bidrag i Millstreet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar