14 februari 2021

Truth / Azerbajdzjan 2019

Efter att i flera år slirat allt längre bak i resultatet hade Azerbajdzjan slutligen stått på näsan i Lissabon och för första gången missat finalen. Så kunde man inte ha det. Nu var det dags att satsa igen. Dags att visa musklerna, på mer än ett sätt.

Internt valde man ut Çingiz Mustafayev, en 28-åring född av azerbajdzjanska föräldrar i Moskva. Han hade i över tio års tid försökt få snurr på en karriär i musikbranschen: han hade tävlat i Idol och synts i New Wave-festivalen där han sjungit duett med Polina Gagarina (Ryssland 2015). Han hade till och med gjort en vända i The Voice i Ukraina men de riktigt stora framgångarna uteblev.

Chingiz - som man stavade hans namn internationellt för att göra allas liv lite enklare - valdes knappast ut för sina framgångars skull. Troligare hade hans fysik och utseende mer med saken att göra.

Azerbajdzjan - verkligen inte något särskilt hbtiq-vänligt ställe - hade redan 2013 märkt att den här sångtävlingens fans till hög grad bestod av killar som gillar killar och att lite manlig fägring kan hjälpa till att marknadsföra bidraget. Nu pumpades det ut mängder av bilder på en tunt klädd Chingiz som glittrade med rådjursögonen och flexade sina muskler.

De svenska hovkompositörerna fick på båten och låten "Truth" var skriven av bulgaren Boris Milanov som klivit fram som tävlingens gigant de senaste åren. För ovanlighetens skull för Azerbajdzjan fick även artisten själv vara med och skapa sin låt.

I Tel Aviv hade Chingiz fått en högteknologisk inramning med robotar och lasereffekter men den bästa specialeffekten var nog ändå hans egen närvaro som höjde den rätt svala låten flera grader. 

Placeringen blev Azerbajdzjans bästa på många år men Chingiz hade siktat betydligt högre och spred bittra kommentarer omkring sig efter finalen. Bland annat sågade han vinnande Duncan Laurence och menade att han själv förtjänade mycket fler poäng.

På frågan vad han tyckte om hbtiq-publikens stöd svarade han att bilderna hela tiden varit avsedda för "normala" människor och att erfarenheten i Tel Aviv överraskat honom. Vill man vara förstående för ett ögonblick kan man förstås tänka att det är svårt att uttrycka sig nyanserat i ärendet när man kommer från ett land där diskrimineringen är fullständig och systematisk. 2020 utropade ILGA Azerbajdzjan till det allra sämsta landet i Europa för hbtiq-personer.

Intressant nog kan man notera en rad i låten Azerbajdzjan skulle representerats av vid ESC i Rotterdam 2020: "Cleopatra was a queen like me / straight or gay or in between". Låten var egentligen skriven för Senhit som ett potentiellt bidrag för San Marino och tydligen tyckte ingen att den meningen störde stämningen.

Helt tydligt går det bra att i internationella sammanhang uppvakta grupper man själv förtrycker på hemmaplan.


Chingiz / Truth (Azerbajdzjan 2019)
8:e plats av 26 bidrag (final) i Tel Aviv

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar