Einmal sehen wir uns wieder / Västtyskland 1961

Lale Andersen var verkligen ingen tonåring då hon äntrade scenen i Cannes för att representera Västtyskland. Fem dagar efter finalen firade sångerskan sin 56:e födelsedag och hon har gått till historien som den tidigast födda artist som deltagit i ESC. 

Under den större delen av tävlingens historia var hon dessutom den äldsta artist som någonsin deltagit.

Hon gav ett avslappnat och säkert intryck och sjöng en av refrängerna på franska, som en hyllning till värdlandet. Lale Andersen hade ett dramatiskt liv bakom sig och att tävla i en schlagertävling var knappast särskilt omtumlande i jämförelse med vad hon upplevt.

Hon hade gift sig redan som mycket ung men lämnade man och barn för att dra till Berlin och studera skådespeleri. Hon hittade sig en plats på kabarettscenen och hade under många år ett mycket nära förhållande till den judiske kompositören Rolf Liebermann.

Strax före krigsutbrottet spelade hon in sången hon för alltid skulle förknippas med. "Lili Marleen" var en sång om soldaten som längtade hem till sin älskade och under andra världskriget skulle den fånga stämningen på båda sidor av konflikten. I Storbritannien sålde skivan så mycket att Lale Andersen förärades en guldskiva.

Hemma i Tyskland hatades däremot skivan av nazisternas propagandaministerium och när de upptäckte Andersens täta vänskap med kända judiska personer belades hon med arbetsförbud. Lale Andersen drabbades av en djup depression och försökte enligt flera källor ta sitt eget liv.

Hon räddades av en felaktig nyhet: BBC meddelade att sångerskan arresterats och skickats till ett koncentrationsläger. Reaktionen blev kraftig från den tyska publiken och man tvingades låta Andersen uppträda på nytt för att bevisa att hon levde. Däremot fick hon inte sjunga "Lili Marleen" vid sina konserter.

Efter ett tag drog sig Lale Andersen på nytt undan från scenen - till nazistledningens glädje - och var tyst under flera år efter krigsslutet. 1949 gifte hon sig på nytt med låtskrivaren Artur Beul som skrev henne en ny repertoar. Hon skrev själv flera av sina nya texter och 1952 fick hon en skivframgång med "Die blaue Nacht am Hafen". Publiken hade väntat på henne och hon hade åter stor framgång även om hitsinglarna förblev få.

"Einmal sehen wir uns wieder" blev en hyfsat stor hit i Västtyskland där pressen fann den lite väl gammaldags. I Sverige blev den en enorm framgång då Thory Bernhards spelade in den på svenska. "En gång ska vi åter mötas" blev det årets näst mest sålda skiva på den svenska marknaden.

1972 avled Lale Andersen till följd av levercancer, 67 år gammal. Hennes självbiografi "Der Himmel hat viele Farben" ("Himlen har många färger") släpptes kort tid före hennes död och toppade den tyska bästsäljarlistan.

Lale Andersen skulle hålla rekordet som den äldsta deltagaren i ESC fram till 2007 då Kroatiens Dado Topić tog över den titlen.

Uppdaterad och korrigerad 10 januari 2022

Lale Andersen / Einmal sehen wir uns wieder (Västtyskland 1961)

13:e plats av 16 bidrag i Cannes