Av Schweiz fyra nationalspråk är rätoromanska det i särklass minst utbredda och minst talade. Det är officiellt minoritetsspråk i kantonen Graubünden och är modersmål för mindre än en halv procent av hela den schweiziska befolkningen. Så sent som 1996 fick rätoromanska officiell status, vilket innebär att man har rätt att kommunicera med myndigheter också på rumantsch.
Rätoromanska är ett hotat språk och det är inte så underligt när man studerar det närmare. Språket består av fem olika idiom - språkliga varianter - vars talare inte nödvändigtvis förstår varandra. Varje idiom har dessutom ett antal olika dialekter och varje idiom har sitt eget skriftspråk.
1982 skapades ett standardiserat skriftspråk - rumantsch grischun - som myndigheterna använder och som man tänkt använda som undervisningsspråk i skolorna. Överlag har de nya stavningsreglerna tagits emot med bristande entusiasm och de flesta skolor har återgått till sina egna regionala skriftspråk igen.
Gruppen Furbaz (vilket betyder ungefär "busungar" på det rätoromanska idiomet sursilvan) hade bildats av en grupp sångglada studenter 1983 och ställde upp i de schweiziska schlagerfestivalerna tre år i rad. Efter att ha kommit trea och tvåa vann de på tredje försöket med "Viver senza tei" ("Att leva utan dig").
Samma år skulle Schweiz stå värd för tävlingen efter Céline Dions seger och då kanske det kändes passande att visa upp den allra mest blygsamma blomman i den schweiziska språkbuketten.
Efter en stark inledning - i början av röstningen låg man på fjärde plats - hamnade man någonstans i mitten av resultatet men gruppen hade slagit an en sträng hos den inhemska publiken. 1990 tilldelades man ett av de tyngsta prisen vid Prix Valo - den schweiziska underhållningens stora årliga gala.
2004 återbildades gruppen - bestående av den pianospelande Marie Louise Werth samt herrarna Giusep Quinter, Ursin Defuns och Gion Andrea Casanova - efter några års paus och fokuserade nu främst på julmusik. Responsen blev än en gång överväldigande och 2014 vann gruppen för andra gången publikens pris vid Prix Valo.
Furbaz / Viver senza tei (Schweiz 1989)
13:e plats av 22 bidrag i Lausanne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar