Stor i munnen och långt ifrån älskad av alla - Marie Ledin skriver i sin bok "Min pappa hette Stikkan" om hur lismande och inställsam han var - fick Billy Butt ändå saker att röra på sig. Han sniffade reda på nya talanger och släppte en mängd skivor och fick snart framgång i Melodifestivalen. När Mariann Records tappade farten i slutet av årtiondet såg Billy Butt ut att vara den som skulle ta över kungakronan.
Snart nog visade sig Billy Butt vara lite väl yvig. Den guldskiva Tommy Körberg tilldelades för "Stad i ljus" visade sig vara fejk - försäljningssiffrorna var manipulerade av skivbolaget. Sedan gick det snabbt utför och 1990 fick Little Big Apple Records lägga ned verksamheten.
Billy Butt tänkte ta revansch men stoppades av en utdragen rättssak där han anklagades för - och dömdes till fängelse för - flera fall av våldtäkt. Billy Butt nekade och har mer än tio gånger sökt resning i domstol, men har haft svårt att hävda sig på nytt i Sverige.
Istället satsade han på Baltikum, där han bestämde sig för att matcha fram Laura Čepukaite till internationell framgång. Han satte samman gruppen Laura & The Lovers och beställde låten "Little By Little" av framgångsrike Bobby Ljunggren (Sverige 1995, 1998, 2006, 2008, 2010).
Laura stylades och coachades och koreograferades av svenska proffs - Sonja Aldén bidrog dessutom med körsång i Kiev - men ingenting hjälpte och Litauen kom på allra sista plats i semifinalen. Ett onödigt hårt öde, kan tyckas, men samtidigt något slags tydlig punkt för Billy Butts framgångar.
Laura & The Lovers / Little By Little (Litauen 2005)
25:e plats av 25 bidrag (semifinal) i Kiev
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar