Chansons pour ceux qui s'aiment / Luxemburg 1976

Eurovisionshistorien är full av mysterier. Ett av dem är Luxemburgs nationella final 1976, som vi vet hemskt lite om. Vi vet vem som var med, vi vet fyra av fem bidrag, vi vet resultatet. Men vi har ingen aning om när den hållits, vem som har valt vinnare eller särskilt mycket alls.

Hur som helst är det en imponerande samling artister som deltog. Här finns den italienska stjärnan Gianni Nazzaro (oklart med vilken sång men sannolikt "Une fille de France"), den franska hitgruppen Il était une fois och Ralph Siegels grupp Best wishes. Dessutom fanns de två bäst säljande artisterna från 1975 års tyska final.

Marianne Rosenberg hade fått ett magnifikt genombrott med "Er gehört zu mir" och ställde nu upp med sin nya singel "Lieder der Nacht" i franskspråkig version. Den skulle bli en enorm hit på den tyska marknaden men kom underligt nog bara på tredje plats.

Istället vann Jürgen Marcus, vars bidrag från 1975 hade tagit sig ändå upp på den tyska singellistans tredjeplats. Nu hade hans producent helt fräckt skrivit samma låt en gång till och låtit Vline Buggy (Luxemburg 1973) skriva en fransk text. De båda låtarna är bitvis så lika varann att man tappar andan.

Jürgen Marcus var en populär 27-åring med flera hits i bagaget. Han var långhårig nog för att bli sedd som fräck av ungdomarna, prydlig nog för att tilltala tanterna och kommersiell nog för att inte bli tagen på allvar av musikkritikerna.

I Haag fick han rätt nedlåtande frågor av presskåren och framställdes som naiv och barnslig. En journalist som tyckte att Jürgen log för brett frågade om alla de där tänderna faktiskt var hans egna.

När det väl gällde sjöng Jürgen Marcus bra - om än kanske lite väl intensivt - och fick solid hjälp av vokalgruppen Die Rosy Singers som tidigare körat för Västtyskland 1971 och 1972 samt för Luxemburgs vinnare 1972. Helt tydligt var själva låten den svagaste länken i det här paketet.

Endast tre länder släppte till poäng och resultatet blev en stor besvikelse. Värt att notera att det faktiskt fanns en artist i startfältet som var född och uppvuxen i Luxemburg: Mary Cristy tävlade för Monaco, kom på tredje plats och fick den luxemburgska juryns tolva.

Den tyska versionen av "Chansons pour ceux qui s'aiment" blev en mindre hit men pulvriserades av "Lieder der Nacht" på listorna. Jürgens karriär tog ingen större skada och rullade på i ett par år till innan publiken vände honom ryggen i början av 1980-talet och tystnaden tog vid.

Om man lyssnar noga på texten till hans bidrag till den tyska finalen 1982 - när karriären i princip var över - inser man att Jürgen Marcus kanske hade något att berätta om sig själv:
Jag ville bort för att kunna bli något /  för att bli något slags man [... ]
Jag har dansat och förälskat mig / och ofta skrattat helt utan anledning
När festen är slut har jag lämnat den / och tänkt på dig / Jag skulle gärna vara med dig

1991 blev han det första betydande namnet bland tyska schlagerartister att komma ut som gay. Han gifte sig med sin mångårige manager och gjorde med tiden en mindre comeback och välkomnades med på diverse nostalgiturnéer.

I början av 2010-talet diagnosticerades Jürgen Marcus med lungsjukdomen KOL, något som med tiden tvingade honom att avveckla karriären. I maj 2018 avled han, ett par veckor före sin 70-årsdag.

Uppdaterad 13 oktober 2023



Jürgen Marcus / Chansons pour ceux qui s'aiment (Luxemburg 1976)
14:e plats av 18 bidrag i Haag