Ända sedan den franska televisionen organiserats om i grunden 1975 hade ansvaret för Eurovision Song Contest legat hos den första och största kanalen - TF1 - som tagit hem spelet 1977 och stått värd för hela tävlingen från Paris året efter.
Trots att det gått bra för de franska bidragen meddelade TF1 sent på hösten 1981 att man inte längre tänkte delta i ESC. Kanalens underhållningschef avfärdade hela tävlingen som trams, befriat från talang och originalitet. Högst troligt hade Frankrikes nya, socialistiska regering antytt ett missnöje med tävlingen och TF1 hade alltid varit snabba att lyssna på vad makten hade att säga. Än idag dras kanalen med ett rykte om att inte vara helt opartisk politiskt.
Antenne 2 tog över tävlandet men hann inte hitta en kandidat till Harrogate. Inför 1983 ordnade man en nationell final med fjorton bidrag, och precis som TF1 gjort på sin tid ringde man upp ett statistiskt urval av tittarna som fick välja vinnaren.
Bland kandidaterna fanns flera gamla bekanta: Isabelle Aubret (Frankrike 1962 och 1968), Joël Prévost (Frankrike 1978), Guy Bonnet (Frankrike 1970), Jean-Paul Cara (som bland annat skrivit Frankrike 1977) samt Christine Fontane som skrev Frankrikes bidrag 1974, som drogs tillbaka ur tävlingen med kort varsel.
Där fanns också ett riktigt stort namn: La Compagnie Créole var ett färgstarkt gäng, medlemmarna kom från Antillerna och Guyana, som slagit igenom med dunder och brak med singeln "C'est bon pour le moral" året innan. Deras bidrag "Vive le Douanier Rousseau!" gick helt i samma stil och kunde möjligen ha ställt till med en sensation i München med sin lättillgängliga exotism.
Obegripligt nog föredrog de franska tittarna Guy Bonnets högst traditionella och rätt medelmåttiga ballad "Vivre" istället. Kanske var det just här som det franska deltagandet körde i diket på riktigt? De franska bidragen skulle placera sig allt sämre de närmaste åren och inga större namn skulle vilja vara med i Antenne 2:s nationella finaler.
I München lyckades Guy Bonnet ändå bättre än förväntat - och ärligt talat bra mycket bättre än han förtjänat. Till skillnad från La Compagnie Créole lämnade vinnarlåten inga större avtryck på topplistorna och Guy Bonnet fortsatte att vara lokalkändis i Avignon.
Där har han gett ut skivor på det regionala språket och skrivit såväl barnsånger som ett modernt oratorium. Dessutom har han skrivit en hel del filmmusik, inte minst till erotiska filmer.
Guy Bonnet / Vivre (Frankrike 1983)
8:e plats av 20 bidrag i München
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar