Chris Baldo (som egentligen hette Christian Baldauff) var född och uppvuxen i Luxemburg och hade startat sin sångkarriär redan som tonåring. Ett par av hans singlar tog sig in på de lokala hitlistorna och spelades då och då på Radio Luxembourg, där han även jobbade som programledare.
Hur som helst tvivlade de ansvariga på att han skulle hålla måttet på egen hand. Sophie Garel berättade många år senare hur hon låtit sig övertalas att följa med till London och sätta lite fart på den rätt medelmåttige Baldo.
Sophie Garel var egentligen inte alls sångerska utan en bubblig och pratglad radiopratare. Hon var född i Algeriet och kom till Frankrike i början av 1960-talet för att slutligen även hon landa på Radio Luxembourg.
"Nous vivrons d'amour" var i allt väsentligt ett solonummer för Chris Baldo och Sophie Garel sjöng bara med i refrängen. På skivversionen som gjordes medverkar hon inte alls trots att hennes namn står tryckt på omslaget.
I London var Chris förfärligt nervös och gav ett allt annat än avslappnat intryck. Sophie var nervös av helt andra orsaker - hennes klänning var ursprungligen designad för en "vildvuxen danska" och nu var sångerskan rädd att snubbla på sin dyra kreation då hon äntrade scenen. Den totala utdelningen blev fem poäng och sedan åkte de båda hem och fortsatte sina separata karriärer.
Sophie Garel blev en av fransk tv:s mest kända ansikten under 1970 och 80-talen och är än idag en efterfrågad och älskad personlighet i olika sammanhang. Chris Baldos karriär avstannade under början av 1970-talet och han försvann in i anonymiteten. 1993 gjordes ett porträtt om hans insatser som musiker och bara två år senare avled han, endast 51 år gammal.
Chris Baldo & Sophie Garel / Nous vivrons d'amour (Luxemburg 1968)
11:e plats av 17 bidrag i London
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar