Ljubim te pesmama / Jugoslavien 1992

Den största tragedin på europeisk mark sedan andra världskriget var redan ett faktum och trots att de flesta sköljdes över av vidriga bilder av före detta jugoslaver som nu krigade mot varandra var det kanske förståeligt om en och annan hellre tittade bort eller gömde huvudet i sanden eller låtsades att det som hände egentligen inte hände.

EBU bestämde sig för att låtsas som att det regnade. Åtminstone Kroatien hade bett om att få tävla under egen flagg, men fick kalla handen. Istället fick det jugoslaviska tv-bolaget JRT tävla vidare som om landet fortfarande fanns och inte alls stod i brand. Den enda förändring tittarna kunde se var att den röda stjärnan försvunnit från den jugoslaviska flaggan, och det var allt.

TV Belgrad bjöd in samtliga jugoslaviska delrepubliker att delta i den nationella finalen. Slovenien och Kroatien vägrade medan Makedonien och Bosnien-Hercegovina i sin tur först tackade ja endast för att hoppa av med kort varsel. Officiellt hade man inga pengar men huvudsakligen var besluten politiska: båda republikerna utropade självständighet och ville inte synas i jugoslaviska sammanhang.

Arrangörerna i Belgrad gjorde sig stort besvär för att låta de bosniska artisterna vara med ändå, men väl på plats ägnade sig den av "experter" sammansatta juryn mest åt att fullständigt ignorera de flesta låtarna som inte var från Serbien.

Trots det såg det länge ut som att bosniska Arnela Konaković skulle ha en chans att vinna, varpå stämningen i studion blev närmast glacial. Tack vare en del avancerat taktikröstande knuffades hon ner till tredje plats och för andra året i rad skickades en serbisk artist till ESC.

Snežana Berić sjöng i bandet Ekstra och kallade sig på scenen för Ekstra Nena. Hennes smäktande ballad - av Aftonbladets Lasse Anrell beskriven som närmsta chockerande representativ för landets egen musik - sågs som en av favoriterna inför finalen i Malmö och säkert skruvade en och annan på sig inför tanken på en schlagerfestival i Belgrad 1993.

Av ekonomiska skäl fick Ekstra Nena åka nästan helt ensam till Malmö - Anders Berglund hoppade in som dirigent - och när det väl gällde tappade sången nästan allt av den lätthet och smidighet den haft i förhandsvideon och placeringen blev en besvikelse.

Blundandets tid visade sig snart vara förbi och det land som fortfarande kallade sig Jugoslavien - i realiteten bara Serbien och Montenegro - belades snart med kraftiga sanktioner för sin inblandning i krigen och kastades bland annat ut från EBU. Det skulle ta tolv år innan landet på nytt skulle släppas in i ESC.

Ekstra Nena fortsatte en framgångsrik sångkarriär och har gett ut elva album. Hon har dessutom gett ut flera barnböcker samt forskat kring marknadsföring av kultur och konst.

Ekstra Nena / Ljubim te pesmama (Jugoslavien 1992)

13:e plats av 23 bidrag i Malmö