Favoritstämpeln blev inte mindre av att man satsat på ett av de äldsta tricken i handboken och bjöd på ett charmerande framträdande med tre glada barn som sjöng och dansade i bakgrunden. Tricket fungerade och alla jurygrupper utom en hade Kirsten & Søren som favorit.
Man tror att ett visst skivbolag i Skara höll ögonen på den danska finalen: såväl tvåan "Det' det, jeg altid har sagt" med Tommy Seebach som trean "Ved du hva du sku" med Trax spelades in på svenska av Stefan Borsch respektive Wizex.
I Göteborg krävde reglerna - till skillnad från den danska finalen - att all sång framfördes live och två av de tre dansande flickorna fick stanna hemma och ersättas med vuxna körsångare istället. Istället gavs den yngsta - Søren Bundgaards nioåriga dotter Lea - en ännu större roll i framträdandet.
Danmark hörde till favoriterna och tippades få en framskjuten placering och publiken - till stor del bestående av ditresta danskar - gav ett av kvällens mesta högljudda bifall. Jublet till trots intog juryn en sval inställning och den slutliga elfteplatsen var en klar besvikelse.
Inte för att det spelade någon större roll på hemmaplan där duon förblev lika populär. Deras andra skiva blev en storsäljare och de turnerade runt hela Danmark.
Däremot kanske publiken börjat tvivla på deras förmåga att ta Europa med storm. De ställde upp på nytt i de danska finalerna 1986 och 1987 men trots starka låtar blev man omsprungna av andra artister. Skam den som ger sig - 1988 blev det vinst på nytt och Kirsten & Søren blev de första någonsin att representera Danmark tre gånger i ESC.
Hot Eyes / Sku' du spørg' fra no'en? (Danmark 1985)
11:e plats av 19 bidrag i Göteborg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar