Isabelle hade tur som undkom med livet i behåll men tvingades till en lång sjukfrånvaro. Tack vare att fler stora namn specialskrev för Isabelle lyckades hon hålla sig kvar i rampljuset - och framför allt i skivstudion - genom hela sin konvalescens och långa frånvaro från scenen.
Det gav också Isabelle chansen att visa upp sin färdighet med mer krävande material och svårare texter. När fransk tv bestämde sig för att skicka henne till ESC en gång till skulle man verkligen dra nytta av den förmågan.
"La source" hade hämtat inspiration från Ingmar Bergmans film "Jungfrukällan", eller åtminstone från samma legend som filmen byggde på, och handlade om en ung och oskuldsfull flicka som på väg hem genom skogen blir överfallen, våldtagen och mördad av tre män. Där man hittar hennes kropp rinner en källa upp, som porlar och sjunger om den förfärliga händelsen för all framtid.
Ett ohyggligt ämnesval, men det revolutionära året 1968 ansåg man det möjligt att kunna tillåta sig sådant. Hela händelseförloppet målas upp med hjälp av olika metaforer och ingenting sägs rakt ut. Låtskrivaren Guy Bonnet hade skickat in låten tidigare med sig själv som artist men tv-bolaget ansåg nog att det behövdes en "tyngre" artist för att ge sången rätt skärpa.
Halvvägs genom röstningen såg det djärva greppet ut att lyckas: Frankrike låg i klar ledning och Isabelle såg ut att bli den första artisten att vinna hela tävlingen två gånger. Av någon anledning tog poängutdelningen tvärt slut och både Spanien och Storbritannien gick förbi i resultatet.
Isabelle Aubret har själv sagt att hon grät hela natten efter att ha tappat segern men fick en enorm framgång med "La source" i den franskspråkiga världen. Låtskrivaren Guy Bonnet skulle snart få en chans att sjunga själv i ESC och representerade Frankrike som artist 1970 och 1983.
Det gav också Isabelle chansen att visa upp sin färdighet med mer krävande material och svårare texter. När fransk tv bestämde sig för att skicka henne till ESC en gång till skulle man verkligen dra nytta av den förmågan.
"La source" hade hämtat inspiration från Ingmar Bergmans film "Jungfrukällan", eller åtminstone från samma legend som filmen byggde på, och handlade om en ung och oskuldsfull flicka som på väg hem genom skogen blir överfallen, våldtagen och mördad av tre män. Där man hittar hennes kropp rinner en källa upp, som porlar och sjunger om den förfärliga händelsen för all framtid.
Ett ohyggligt ämnesval, men det revolutionära året 1968 ansåg man det möjligt att kunna tillåta sig sådant. Hela händelseförloppet målas upp med hjälp av olika metaforer och ingenting sägs rakt ut. Låtskrivaren Guy Bonnet hade skickat in låten tidigare med sig själv som artist men tv-bolaget ansåg nog att det behövdes en "tyngre" artist för att ge sången rätt skärpa.
Halvvägs genom röstningen såg det djärva greppet ut att lyckas: Frankrike låg i klar ledning och Isabelle såg ut att bli den första artisten att vinna hela tävlingen två gånger. Av någon anledning tog poängutdelningen tvärt slut och både Spanien och Storbritannien gick förbi i resultatet.
Isabelle Aubret har själv sagt att hon grät hela natten efter att ha tappat segern men fick en enorm framgång med "La source" i den franskspråkiga världen. Låtskrivaren Guy Bonnet skulle snart få en chans att sjunga själv i ESC och representerade Frankrike som artist 1970 och 1983.
I dagens radikalt annorlunda klimat är "La source" fortfarande en mycket välsjungen och vacker melodi medan texten är allt svårare att lyssna till. En text som framställer våldtäkt som något förvisso hemskt men ändå vackert känns allt mer omöjlig, inte minst efter Me Too och andra omfattande rörelser för ökad jämställdhet.
Uppdaterad 19 juni 2020
Isabelle Aubret / La source (Frankrike 1968)
3:e plats av 17 bidrag i London
Isabelle Aubret / La source (Frankrike 1968)
3:e plats av 17 bidrag i London
A wonderful song and I'm glad to hear it really did become a big hit for her. I was told otherwise by the fact that the original recording of the song is so hard to find. I haven't found it on any of her compilation cd's or on Spotify. All that one can find is the pointless and unnecessarily modern re-recording of the song. The only place I have come across a cd release of the song was the Readers Digest's wonderful Eurovision compilation that included many other rare French eurovision recordings.
SvaraRaderaDo you have any idea of why the song, if it was so popular, is so badly treated by the record releases?
The big reason is that Isabelle recorded the original version for Polydor in 1968 before changing to another label two years later. Polydor didn't own enough recordings with Isabelle to release any compilations and when the audience wanted to hear this song, Isabelle re-recorded it instead.
RaderaI agree that the new version is horrible. Plastic, dull and lifeless. But it is cheaper and easier to lease than the original. Just like the original version of L'oiseau et l'enfant it almost never surfaces on compilations.