Sedan man senast stod värd 1997 hade man fått en hel del snytingar: man hade börjat placera sig riktigt illa, fått stå över ett år, skickats ut i semifinalen och blivit utslagna där. I Helsingfors 2007 fick man för första gången smaka på en sistaplats i finalen. Nu fick det vara nog.
Runt den här tiden var det inte helt ovanligt att länder som lyckades illa manifesterade sitt missnöje i sång. Litauen hade lyckats bäst 2006 men även Island 2006 och Estland 2008 spelade på samma tema: protestsånger mot att ingen röstar på våra bidrag.
Naturligtvis är det helt feltänkt. Ingen gillar en gnällspik. Misslyckas man i en tävling för man kanske anstränga sig lite mer nästa gång?
Men inte då. I den irländska finalen fick fem riktiga artister - bland annat Marc Roberts (Irland 1997) - stryk av något slags technolåt framförd av en kalkon i plast.
Dustin The Turkey - som för att vara exakt var hälften kalkon, hälften gam - var en gammal bekant för tittarna. Han hade slagit igenom i en tv-show 1989 och gjort ett stort intryck. Han kallades för det mest utmanande inom irländsk humor och spelade dessutom in ett par låtar genom åren, inte sällan tillsammans med kända artister som Chris de Burgh, Bob Geldof och Boyzone.
I Belgrad satt Dustin på ett slags DJ-bås som John Morrison - hans röst och dockspelare - gömde sig bakom. Trots att Dustin var konstgjord tyckte Europa att låten var en äkta kalkon och poängutdelningen blev snål. Irland åkte ut i semifinalen för andra gången.
Irländarna fortsatte att skratta åt Dustin även efter Belgrad men nu verkade poletten trilla för de flesta att interna skämt säkert har sin plats men att den platsen inte är som tävlande i ESC. Efter 2008 har det synts få gråtlåtar över dåliga placeringar förklädda till humorbidrag. Och det är skönt.
Dustin The Turkey / Irelande, douze points (Irland 2008)
15:e plats av 19 bidrag (semi) i Belgrad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar