För de flesta deltagarländerna i ESC:s begynnelse var television fortfarande ett nytt och spännande medium, men Frankrike hade börjat sända redan 1931. Sedan 1949 hade fransmännen kunnat se regelbundna sändningar från RTF - det statliga tv-bolag som styrdes direkt av kulturministeriet. Fri television var inte att tänka på.
Att mediet redan var väletablerat gjorde det kanske lättare att locka meriterade låtskrivare att tävla för Frankrike. Ett av de riktigt stora namnen inom den franska underhållningen var André Popp som skrivit flera stora succéer och som arrangerat en mängd storsäljare, bland annat för Jacques Brel.
"Tom Pillibi" var en struttig och livfull sång om en ung man med samma namn. Han var charmig och hade ett gott öga till textens jag, men hade ack så svårt att hålla sig till sanningen.
Textens jag var den 18-åriga Jacqueline Boyer - ett kändisbarn vars föräldrar båda var kända artister. Lucienne Boyer hade hört till landets mest populära artister mellan krigen - "Parlez-moi d'amour" var hennes stora hit - och Jacques Pills (Monaco 1959) var en uppmärksammad sångcharmör. Föräldrarnas relation hade inte blivit så långvarig och efter skilsmässan gifte Jacques Pills om sig med Édith Piaf.
Finalen i London följde en närmast perfekt dramaturgi där Frankrike långsamt klättrade allt högre i resultatet för att gå upp i ledning först när näst sista landet röstade. Trots att fransk tv redan vunnit en gång - med André Claveau 1958 - blev genomslaget nu ett helt annat. Unga Jacqueline blev en stor stjärna som hyllades av stora folkmassor vid hemkomsten från London.
"Tom Pillibi" var också den första vinnarlåten som blev en stor internationell framgång och den spelades in i en mängd versioner på ett antal olika språk.
Upphovsmannen André Popp var mycket nöjd med den egna sången men sa i en intervju flera år senare att den unga sångerskan tyvärr inte var särskilt karismatisk eller intressant. Kanske låg det något i det, för Jacqueline Boyer skulle få svårt att följa upp sin stora hit trots att hon spelade in låtar på både franska och tyska.
1966 överlevde Jacqueline Boyer en svår bilolycka men tvingades lägga sin karriär på is i flera år. 1979 flyttade hon till New York och försökte sig på en internationell bana under namnet Barbara Benton. Än idag turnerar hon och sjunger sånger från sin mors och sin styvmors repertoarer.
Jacqueline Boyer / Tom Pillibi (Frankrike 1960)
1:a plats av 13 bidrag i London
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar