I'm Not Afraid To Move On / Norge 2003

Ett år i utvisningsbåset verkar ha fått NRK att bubbla av revanschlust. Jämfört med 2001 - då nästan hela startfältet bestod av luft och halvdana låtar - visade sig Norsk Melodi Grand Prix 2003 höra till en helt annan division. Här fanns betydligt bättre låtar, gott humör, lite humor och vad som var tänkt att vara en popstjärna i vardande.

Kikki, Lotta & Bettan hade kommit trea i Melodifestivalen året innan och bjöd på en glad uppvisning, allt i syfte att marknadsföra den show man efter en framgångsrik turné runt Sverige nu skulle sälja in till Norge. Birgitte Einarsen var en annan glad kandidat vars "Good Evening Europe" var en kärleksfull hyllning till ESC och dess klischéer, som ett slags norsk prototyp till "Love Love Peace Peace".

Stjärnan som skulle matchas fram var Alfie - Alf Gunnar Nilsen - med ett förflutet i norska Popstars där bandet Cape skapats. Där fick man bara sjunga det som lades framför en på bordet, berättade han i en intervju där han gladdes åt att nu få skriva sina egna låtar. "One" hyllades i pressen före finalen.

Men när rösterna räknats hade en annan ung man slagit knock på publiken: 24-årige Jostein Hasselgård från Fredrikstad drog förbi hela konkurrensen på ett sätt få hade förutspått. Själv var han bara med för att se och lära hur ett stort evenemang går till.

Efter den norska finalen drog tidningarna ned förväntningarna rejält och menade att "I'm Not Afraid To Move On" var långt ifrån stark nog att göra väl ifrån sig. Just ingen pratade om Norge utom Lena Philipsson (Sverige 2004) som i Inför Eurovision Song Contest på SVT utsåg Norge till personlig favorit. I den finlandssvenska motsvarigheten plockade även skådespelerskan Stina Liman ut Jostein Hasselgård som en mycket tänkbar vinnare.

Någonstans på vägen blev Norge ändå en snackis och under veckan i Riga började allt fler viska om goda chanser. Åtminstone fram till den repetition då någon ljudtekniker startade fel version av den norska ljudbakgrunden (hur det gick till förklarades aldrig riktigt) och arma Jostein sjöng riktigt illa och trevande i sin jakt på rätt tonart. Snart nog var ordningen återställd och tonerna landade där de skulle.

I finalen gick det utmärkt och Norge fick sin bästa placering sedan 1996. Trots det blev låten bara en halvdan framgång på de norska hitlistorna och Jostein själv var föga intresserad av att bli popstjärna. Han studerade harmonier och jazz och har fortsatt göra musik, om än i mindre sammanhang, inte minst med vokalgruppen Pust.

Jostein Hasselgård / I'm Not Afraid To Move On (Norge 2003)

4:e plats av 26 bidrag i Riga