Man fastnade för Mei Finegold, en rivig sångerska som börjat uppträda redan som barn och som fått sitt stora genombrott 2009 då hon blev trea i Kokhav nolad - den israeliska varianten av Idol - där hon gjort det till sin grej att framföra kända israeliska poplåtar i betydligt rockigare arrangemang.
Meis första skiva innehöll bland annat en kontroversiell låt om hur Mei som ung flicka utsatts för en våldtäkt då hon arbetat i Eilat. Låten ledde till en omfattande debatt.
I den nationella finalen visades de tre bidragen som förinspelade videor och tittarna fick välja genom att skicka textmeddelanden. "Same Heart" vann en övertygande seger med 55% av rösterna. ESC-fansen nickade gillande och Israel antogs vara en låt att räkna med i finalen.
Lite skavde den fyrkantiga engelska texten som inte verkade betyda någonting alls men det kompenserades väl av Meis energiska röst och det elektroniska drivet i arrangemanget.
På plats i Köpenhamn ville bitarna ändå inte falla på plats. Mei och hennes dansare hittade aldrig riktigt rätt och gav ett rätt osynkat intryck. Ingenting blev bättre av att bildregissören mer ville visa upp den snygga scenen och gav Mei få närbilder. För tittarna förblev hon en främling i fjärran.
Trots att bara femton länder slogs om tio platser - det lägsta deltagarantalet i en semifinal sedan det nuvarande systemet infördes - floppade Israel och kom näst sist. Nu hade man missat finalen fyra år i rad och hemmapubliken var allt annat än nöjd.
Mei Finegold verkar ha lagt popkarriären alltmer på hyllan men har klivit fram som en skicklig musikalskådis med ledande roller i "Hair", "Les Miserables" och "Flashdance".
Mei Finegold / Same Heart (Israel 2014)
14:e plats av 15 bidrag (semifinal) i Köpenhamn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar