C'est la chanson de mon amour / Schweiz 1972

Schweiz ordnade en nationell final för första gången sedan 1968 och vinnaren blev ett lågmält stilfullt litet stycke i moll, helt i gränslandet mellan visa och pop, med tydlig inspiration av folkmusik. Framförd av en parant sångerska som plockade på sin gitarr låg bidraget helt rätt i tiden och i linje med rådande trender.

Sångerskan Véronique Müller hade själv komponerat "C'est la chanson de mon amour" ("Det är sången om min kärlek"). Hon var en erfaren 24-åring som talade tyska som modersmål men som rörde sig utan problem på såväl franska som engelska. 

Tyskan och franskan hade hon fått hemifrån - hennes kanton Fribourg är en av bara fyra officiellt tvåspråkiga kantoner i Schweiz - medan engelskan kommit under de år hon tillbringat i London. Där hade hon arbetat som sekreterare för bland andra Petula Clark och tog på fritiden lektioner med Shirley Basseys sånglärare.

Via Shirley Bassey hade hon också fått kontakt med Catherine Desage - en av Frankrikes mest etablerade textförfattare - som skrev texten till hennes bidrag. 

I Edinburgh blev det en klart godkänd åttondeplats (även om Véronique verkade vara en smula nervös) och singeln släpptes på stora bolaget Philips i flera länder. Skivnördar kan notera en underlig sak: singeln som släpptes i Tyskland var mixad i stereo medan de flesta andra europeiska utgåvor verkar vara mono.

Vad som hände efter ESC är lite oklart men Véronique Müller gav inte ut fler singlar för Philips och vände istället blicken helt mot den schweiziska marknaden. Hon startade ett eget skivbolag - Verodisc - där hon producerat och givit ut en mängd egna titlar utan att behöva få någon annans godkännande först.

Ofta har hon sjungit på schweizertyska, som då hon ställde upp i den schweiziska finalen på nytt 1977 eller på hitsingeln "Sämeli". 1977 sjöng hon sångerna i den schweizertyska dubbningen av Disneys "Bernhard och Bianca". 1980 tävlade hon på nytt i ESC, då som textförfattare till "Cinéma".

Sedan 2014 är Véronique Müller åter bosatt i Fribourg och får man tro det här reportaget från 2019 är hon ännu en aktiv musiker och kulturarbetare.

Véronique Müller / C'est la chanson de mon amour (Schweiz 1972)

8:e plats av 18 bidrag i Edinburgh