Det hade inte riktigt hunnit gå tjugo år sedan Jugoslavien rämnat och fallit i bitar men helt tydligt hade de som tidigare kallats jugoslaver börjat sakna varandra. Inte minst tydligt märktes det inom populärkulturen.
När internationella underhållningsformat som Idol lanserades skapade inte de tidigare jugoslavrepublikerna sina egna versioner, istället ordnades mer påkostade varianter som var öppna för deltagare från hela ex-Jugoslavien. Till en början gick det lite trevande och publiken röstade mest på sina ”egna” deltagare.
I Operacija Trijumf 2008 ändrades allt då den bosnienserbiske rocksångaren Vukašin Brajić charmade alla och fick tittare från alla deltagande republiker bakom sig. I finalen blev han tvåa och tillsammans med ett par medtävlare bildade han OT Bend som ställde upp i den serbiska uttagningen till ESC 2009.
Det måste ha varit lite av en dröm för bosnisk tv att få Vukašin på kroken och till deras stora glädje tackade han ja till att representera sitt hemland i Oslo. ”Munja i grom” (”Blixt och dunder”) presenterades för publiken i ett särskilt program. I efterhand bestämde man sig för att sjunga på engelska istället, men textidén förblev densamma.
Texten handlar på ytan om ett par som har svårt att finna varandra, som har svårt att förlåta det som hänt i det förflutna, som är blixt och dunder som håller varandra i handen. Mellan raderna handlar det naturligtvis om Bosnien-Hercegovina självt, vars båda delrepubliker fungerade allt sämre tillsammans, och behovet av att försöka enas och skapa ett fungerande land.
Sin vana trogen tog sig Bosnien-Hercegovina till final men halkade lite längre ned i resultatet än man vant sig vid. Vukašin Brajić har hållit sig kvar inom musiken men har inte riktigt levt upp till de förväntningar som ställdes på honom efter genombrottet och har de senaste åren släppt ny musik högst sporadiskt.
Vukašin Brajić / Thunder And Lightning (Bosnien-Hercegovina 2010)
17:e plats av 25 bidrag (final) i Oslo
Gud vad glad jag blev att det halkade in ett inlägg från 2010!
SvaraRaderaEfter flera glimrande år för den gamla jugoslaviska republiken så tycker jag att 2010 blev ett viljesvagt och halvhjärtat försök. Bosnien hade gett oss Regina som sjöng om klart vatten, Pokusaj från 2008, Marijas melodiska sång och fantastiska Lejla från 2006.
Trots försvagad ekonomi i bakgrunden så går jag igång på den här låten. Jag gillar att Bosnierna valde rock spåret efter en rad med etniska uttryck. Killen kan sjunga och i en svag semi så lyckades han övertyga skeptiker som inte hade tilltalats av bidraget sedan tidigare.
Synd bara att han valde att sjunga den engelska texten. Jag tror att den hade varit mer distinkt och trovärdig med original versionen som Tobias nämnde i texten. Medans slutversionen blir mera stereotypisk, opolerad rock. Men den hade potentialen till att hamna topp 10 för man känner mersmak efter ett par lyssningar
Betyg 3/5