8 juli 2018

Invincible / Sverige 2006

Carola hade ett par rätt stökiga år bakom sig. Hon hörde absolut till Sveriges mest kända artister och hennes ”Jul i Betlehem”-projekt hade gått rakt in i folksjälen och blivit en stor framgång, men i övrigt gick karriären inte direkt som på räls.

Flera försök att blåsa nytt liv i skivartisten Carola hade slutat med ljumna halvmesyrer - inte minst då hon ville slå an en rockigare ton med hjälp av Jocke Berg från Kent bara för att tappa modet halvvägs genom inspelningen och göra en betydligt mer slätstruken popproduktion istället.

Dessutom hade den häggkvistska tungan börjat slinta allt oftare i offentligheten och sångerskan gjorde flera uppmärksammade uttalanden - bland annat om sin inställning till homosexualitet - som skulle följa henne i många år.

Flera gånger uppträdde hon irrationellt och okontrollerat, som då hon under ”Allsång på Skansen” 2005 slet en stor blomma med jord och allt ur dekoren och slängde på en tjej i publiken. Här någonstans uppstod ”Cirkus Carola”, där allt uppstyr runt sångerskan tog allt fokus från hennes artisteri.

Kanske var det ett försök att ta tillbaka kontrollen över hur svenskarna uppfattade sin stjärna när Carola nu ställde upp i Melodifestivalen en fjärde gång (efter 19831990 och 1991). I så fall var det bara en halv framgång. Carola stormade in i tävlingen med sin gamla stormvindfläkt uppskruvad på stormstyrka, omgiven av mer mediacirkus än någonsin tidigare.

Trots rejäla röstproblem i finalen vann Carola en sann utklassningsseger i Globen med den svenska versionen ”Evighet” som hon själv skrivit den svenska texten till. Nu slog de svenska tidningarna på trumman rejält - å ena sidan laddade de för en femte svensk seger, å andra sidan ville man exponera varje liten antydan till vansinne eller extravagans hos den egna artisten.

Inför finalen målade man upp en tvekamp mellan Carola och värdlandets Anna Vissi som enda tänkbara scenario och många svenska hakor tappades då Sverige gick igenom röstningen utan att få en enda tolva. Sällan hade en femteplats känts lika blek som den här.

Väl hemma i Sverige hade Carola en framgångsrik sommar men nu hade man en gång för alla etablerat att hon var en kändis man fick säga vad som helst om och som man fick skämta hur grovt som helst om. Det verkade inte längre finnas någon gräns.

Två år senare var Carola tillbaka i Melodifestivalen, nu i duett med Andreas Johnson. Nu blev hela pådraget lite för mycket, tåget spårade ur och ”One Love” tog sig inte ens till final. Det planerade 25-årsjubileumet för Carolas genombrott kom av sig rejält.

Carola Häggkvist har ändå visat sig vara en riktig naturkraft som behållit en trogen publik och som behållit en lyskraft som fascinerar även hennes belackare.



Carola / Invincible (Sverige 2006)
5:e plats av 24 bidrag (final) i Aten

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar