30 september 2023

Sufi (Hey-ya-hey) / Turkiet 1988

Mazhar Alanson, Fuat Güner och Özkan Uğur hade verkligen inte varit i närheten av att vinna finalen i Göteborg 1985 - en delad fjortondeplats hade varit en stor besvikelse efter de förväntningar som byggts upp under repetitionerna - men man kan som bekant vinna på fler sätt än att samla flest poäng.

SVT hade på eget bevåg kortat ned trions namn Mazhar-Fuat-Özkan till det snärtiga MFÖ i programmets grafik och det nya namnet fastnade. Dessutom inledde man ett samarbete med Peter Schön, den nederländske producent som arrangerat om "Didai didai dai" för eurovisionsbruk. 

Trions två följande album spelades in i Peter Schöns studio: det första av dem bestod till hälften av låtar med engelsk text i hopp om en internationell karriär som aldrig tog fart. Inte för att de behövde den heller. På hemmaplan var de tre herrarna nu superstjärnor med en stor och entusiastisk publik.

Att tävla på nytt i ESC verkar ha varit en tanke de lekte med tidigt. 1987 gjorde de ett nytt försök i den nationella ligan med "No Problem" och året efter blev det seger på nytt med "Sufi" som i vanlig ordning fick nya kläder av ett internationellt team inför ESC.

Samarbetet med Peter Schön var avslutat så en annan holländare fick uppdraget på sitt bord. Albert Boekholt hade producerat en mängd låtar för inhemska artister såväl som för internationella stjärnor som Tina Turner och Iron Maiden. Boekholt gav den nya versionen ett helt annat flow och fläskade på med orientaliska detaljer. 

I Dublin var Turkiets bidrag ett av få som lät samtida och uppdaterat, med ekon av den musik som faktiskt låg på listorna runt om i Europa. Än en gång vågade ett par bedömare hoppas på en skräll i omröstningen men de svenska kvällstidningarna noterade lakoniskt att den här typen av bidrag sällan brukar gå hem hos juryn.

De svenska journalisterna hade alldeles rätt. En femtondeplats var allt den orientaliska poplåten mäktade med med två åttapoängare (en från Västtyskland, en från Israel) som högsta noteringar. "Sufi (Hey-ya-hey)" togs aldrig med på något av MFÖ:s album men fanns med på deras storsäljande samlingsalbum som släpptes året därpå.

1989 deltog trion en sista gång i den turkiska finalen med "Adı Naim" - en sång tillägnade den turkiske tyngdlyftaren Naim Süleymanoğlu - men kanske ville de visa upp sig för tv-publiken snarare än att vinna. Låten gavs aldrig ut efter tävlingen.

I början av 1990-talet dalade bandets popularitet en smula och MFÖ tog en paus från varandra för att fokusera på de egna karriärerna. Mazhar Alanson och Fuat Güner satsade solo medan Özkan Uğur blev en uppskattad skådespelare. 

De tre medlemmarna hade starka viljor och starka temperament och inte sällan uppstod konflikter inom bandet. Trots det fortsatte man att jobba ihop och släppte även efter pausen flera album tillsammans. Så sent som 2019 gav MFÖ ut ny musik.

Trion decimerades oåterkalleligen till en duo i juli 2023, då Özkan Uğur avled (69 år gammal) efter en längre tids sjukdom. Mazhar Alanson och Fuat Güner fortsätter att föra gruppens arv vidare på tu man hand.


MFÖ / Sufi (Hey-ya-hey) (Turkiet 1988)
15:e plats av 21 bidrag i Dublin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar