Comme on s'aime / Monaco 1972

Hur ska man följa upp en framgång året efter att man har vunnit? Det varierar stort mellan tv-bolag. En del vill vinna på nytt medan andra vill vara helt säkra på att förhindra en dubbelseger. En del vill och vågar lite extra på hemmaplan medan andra föredrar att vara anonyma men värdiga i sin egen final.

Monaco hade en lite speciell sits då de tackade nej till att stå värd. Det beslutet framstår som ganska underligt i backspegeln för ett land som lever högt på turism.

Exakt varför TMC (Télé-Monte-Carlo) tackade nej verkar ingen veta längre. Man ordnade andra internationella evenemang och stadsstatens operahus var en mångsidig byggnad som exempelvis stått värd då furst Rainier gifte sig med Grace Kelly. Den mest sannolika förklaring jag hört är att EBU krävde en sändning i färg medan TMC ännu sände i svartvitt och inte hade råd att investera i färgkameror för en kvälls skull. 

Monegaskerna skickade därför iväg ett bidrag - som vilket land som helst - till finalen som slutligen kom att arrangeras i skotska Edinburgh. Monaco förblir det enda land som vunnit ESC utan att någonsin stå värd för tävlingen. Vi får se hur det går om San Marino någonsin skulle avgå med segern.

Att man inte satsade på en andra seger måste stått ganska klart så fort "Comme on s'aime" ("Som vi älskar varandra") spelades upp inför finalen. En högst genomsnittlig komposition - inte dålig men anonym - där versen och refrängen inte alls verkade hänga ihop.

Den framfördes av två artister som båda harvat runt i branschen i flera år utan att riktigt få till det. Anne-Marie Godart hade släppt sin första skiva redan som 16-åring sex år tidigare och den fem år äldre Peter McLane - född i Frankrike men passande nog med skotskt påbrå - hade också sjungit solo och i olika band.

Deltagandet var sannolikt främst ett försök att lansera honom - singeln gavs ut på hans skivbolag Philips medan hon hade kontrakt med Polydor - men juryn lät sig inte imponeras och med viss rätt kom Monaco trea från slutet. 

Året därpå kom Anne-Marie Godart trea i den franska finalen. Hon tävlade i flera internationella sångtävlingar och trots att hon verkar ha avslutat sin skivkarriär i slutet av 1970-talet har hon fortsatt att sjunga och ge konserter, och ibland dyker hon upp på tv. 

Peter McLane blev hyfsat framgångsrik som en del av Pop Concerto Orchestra tillsammans med Olivier Toussaint (Monaco 1978) och Jean Badlot (Monaco 1979). När gruppen splittrades försökte han sig på en ny solokarriär men sadlade sedan om och blev konstnär specialiserad inom plastisk konst. 

Peter McLane & Anne-Marie Godart / Comme on s'aime (Monaco 1972)

16:e plats av 18 bidrag i Edinburgh