My Impossible Dream / Nederländerna 2005

Trots att man ordnat hela fem semifinaler inför sin nationella final 2004 hade Nederländernas placering i Istanbul blivit en besvikelse. Kanske hade det varit frestande att stuva om i uttagningsprocessen men man behövde ändå lite glitter och glam att locka publiken med.

Dessutom hade man ett storts jubileum att uppmärksamma: det hade gått trettio år sedan man senast vann den internationella finalen. Med tillräckligt bra låtar kunde man säkert få det att fungera. De fem semifinalerna fick bestå.

Ett äss i rockärmen var att Mister Eurovision själv - den trefaldige vinnaren Johnny Logan - skrivit en av låtarna som automatiskt blev storfavorit att vinna. 

"How Does It Feel" med gruppen Airforce - där den med gott ansiktsminne kunde känna igen Laura Vlasbom från Frizzle Sizzle (Nederländerna 1986) - var ärligt talat inget odödligt verk och kunde ha deltagit i vilken nationell final som helst runt 1990 eller så. Tillräckligt många av tittarna såg igenom hajpen och Team Logan fick nöja sig med en andraplats.

Inte för att vinnaren var någon riktig höjdare heller. "My Impossible Dream" var en mycket bombastisk och "amerikansk" ballad som visserligen var luftig men också riktigt förutsägbar.

Glennis Grace (egentligen Glenda Batta, med rötter i Curaçao) hade sjungit mycket som barn och blev upptäckt som 15-åring då hon vann Sikta mot stjärnorna ("The Soundmix-show") som Whitney Houston. Sedan dess hade hon visserligen gett ut två album utan att få det riktiga genombrottet.

I Kiev blev det hela lite för mycket för publiken, gissningsvis. Den amerikanska balladstilen går sällan hem fullt ut i ESC och att inleda genom att anspela på Martin Luther Kings berömda tal kändes mer töntigt än anslående. Glennis gjorde fortfarande sitt bästa för att låta så likt Whitney Houston som möjligt, men originalets stjärnglans hade falnat rejält med åren. Nederländernas delegation - som till en början varit väldigt säkra på sin sak - fick stå med långa ansikten efter att ha missat en finalplats.

Singeln förblev en modest framgång i hemlandet och Glennis fick inget riktigt stort genombrott nu heller, även om hon nu var ett mer känt namn än förut. Efter ett par musikalroller dök hon 2012 upp i den nederländska versionen av "Så mycket bättre" och fick karriärens största hit med "Afscheid". Samma år bildade hon gruppen Ladies of Soul med bland andra Edsilia Rombley och Trijntje Oosterhuis.

2018 imponerade hon på många då hon ställde hon upp i America's Got Talent, där hon tog sig in bland det tio främsta.

Glennis Grace / My Impossible Dream (Nederländerna 2005)

15:e plats av 25 bidrag (semi) i Kiev