"The Worrying Kind" vann mycket riktigt och blev snabbt en stor hit. Nu skulle bandet bara åka till Helsingfors och mest som en formalitet, lite grann i förbifarten, plocka hem en seger och sedan fokusera på en europeisk karriär. Men det var ett försvagat The Ark som tävlade.
Smålänningarna hade slagit igenom stort sju år tidigare med singlarna "Let Your Body Decide" och "It Takes A Fool To Remain Sane" och gjort sensation med sin uppkäftiga stil och glamrock-image. Man fortsatte att skapa ett pärlband av hitsinglar och 2005 började man satsa på en lansering i USA.
Man byggde upp en liten men hängiven amerikansk publik och turnerade flitigt under ett drygt år och allt såg mycket lovande ut.
När The Ark spelade vid invigningen av den nya svenska ambassaden i Washington 2006 kläckte sångaren Ola Salo ur sig ett skämt som anspelade på terroristattackerna den 11 september 2001. Bandet bad omedelbart om ursäkt men skadan var redan skedd. Dörren slog igen med en smäll och alla datum utom ett av The Arks inplanerade turné ställdes in. En sann karriärkatastrof.
Ola Salo - som beskrivit sig själv som utbränd efter skandalen - berättade dessutom i intervjuer att de inte ens tänkt släppa "The Worrying Kind" från början eftersom den inte var tillräckligt bra. Men den kunde visst få duga för Melodifestivalen?
Det var ett oväntat drag av ett band som framstått som kaxigt och kompromisslöst att ställa upp med en tillrättalagd låt de inte ens själva verkade stå hela bakom. Tänk om de tävlat med någon av de andra låtarna från sin nya skiva istället? "Absolutely No Decorum" eller "Little Dysfunk You", exempelvis?
Inte ens de svenska tidningarna som för det mesta helhjärtat ställde sig bakom allt The Ark gjorde kunde avhålla sig från att påpeka hur opassande lik deras tävlingslåt var den gamla hiten "Love Grows (Where My Rosemary Goes)".
I Helsingfors framstod bandet som rätt blasé och lite för viktiga för att satsa sin fulla energi på ett dylikt sammanhang. I direktsändning började inte den gigantiska skiva Ola Salo låg på att snurra som den skulle och inte gick det som det skulle i röstningen heller. Europa snålade med poängen och placeringen blev chockerande låg för dem som väntat sig seger.
Kanske blev besvikelsen av att på sju månader gå från att ha en USA-karriär inom räckhåll till att få schlagerstryk av artister från Moldavien och Finland för stor men nu lät The Ark tungorna slinta igen. Efter finalen framstod de i tidningarna som tillplattade, snarstuckna och bittra.
The Ark fortsatte att ha några framgångsrika år till i Sverige och Finland - inte minst med den fantastiska "Breaking Up With God" - innan man 2011 beslöt sig för att dra ned ridån och avveckla bandet.
The Ark / The Worrying Kind (Sverige 2007)
18:e plats av 24 bidrag (final) i Helsingfors
Faktiskt ett av mina sämsta Eurovisionminnen (även om jag såg det årets ESC-final under stim och glam ombord på en Siljabåt ute på Östersjön, vilket var kul).
SvaraRaderaLordi hade vunnit hela ESC året innan och nu representerades Sverige av The Ark ... det såg ut som det var på väg åt rätt håll och kanske skulle min vision kunna besannas på sikt: att ALLA vill vara med och att ALLA stilar, genrer och subkulturer blir representerade! Men så blev det pannkaka av alltihop. Som du påpekar så ställde ju verkligen inte The Ark upp med sin bästa låt, Europa gjorde tummen ner, öst dominerade mycket rättvist över väst det året, men i Sverige och i väst i allmänhet tog man inte det på rätt sätt utan började bara klaga över grannröstande östländer som förstört tävlingen. (Den dolda rasismen och hånet från väst mot öst pyste onekligen upp här bland press och allmänhet.)
Efter det har det gått utför igen och det känns nu åter ganska avlägset att riktigt stora artister - särskilt inte inom rockvärlden - någonsin skulle kunna bry sig om ESC. Så 2007 var tyvärr en negativ hållpunkt i historien. Trots att Bulgariens bidrag samma år är min största Eurovisionfavorit någonsin.
Vet i ärlighetens namn inte var som var mest pinsamt, att The Ark vann pga deras namn eller att Markus Larsson skrev efteråt att "tävlingen var död för all framtid"
SvaraRaderaEn krönika som ju är skämskudde idag
En intressant idé vore ju att man nu några år senare skulle fråga en del journalister om texter de skrivit. Hur tänkte du här? Håller du med om det du skrev här? :)
Radera