Tora zo / Cypern 1986

Elpida Karayiannopoulou hade lyckats förträffligt då hon representerat Grekland i Jerusalem 1979. Kanske inte just i själva omröstningen men skivan hade sålt bra efteråt och gjort Elpida till en internationellt välkänd person för en tid.

Ganska snart hade hon vänt tillbaka hem till sin grekiska publik. Kanske blev det för jobbigt att erövra världen, men sångerskan ville också ägna mer tid och energi för sin familj. Ett val som många lovande kvinnliga artister gjort genom åren, men en prioritering som betydligt färre män har gjort.

I vanlig ordning hade Cypern valt sitt bidrag till ESC internt. Rykten hävdar att "Tora zo" ("Jag lever nu") från början framfördes av en annan artist som tv-bolaget inte var så nöjda med. Istället kallade man in Elpida för att göra ett andra försök i tävlingen.

För att få till ett mer internationellt gångbart sound kallade man än en gång in brittiske Martyn Ford, som tidigare dirigerat "Mono i agapi" 1982 - Cyperns dittills största framgång. Martyn Ford tyckte personligen att låten var alldeles fruktansvärd men gjorde vad han kunde för att få den att låta bra.

På scenen fick Elpida sällskap av Evridiki (Cypern 1992, 1994, 2007) samt två musiker som enligt SVT:s kommentator Ulf Elfving hade ett förflutet i popgruppen Modern Romance. Innan låten var slut hade även dirigenten vandrat in i bild och uppmuntrat publiken att klappa med.

Allt detta till trots gled "Tora zo" närmast obemärkt förbi i ett starkt startfält. Endast två länder gav poäng och Cypern landade på allra sista plats. Lite pinsamt måhända, men Elpidas karriär tog ingen större skada. Två år senare var hon åter tillbaka på de grekiska hitlistorna och har fortsatt spela in skivor långt in på 2010-talet.

Redigerad 9 augusti 2020

Tidigare stod det att den andra körsångerskan skulle vara Elena Patroklou (Cypern 1991) men det verkar inte stämma (även om jag inte hittat någon uppgift om vem det skulle vara).

Elpida / Tora zo (Cypern 1986)

20:e plats av 20 bidrag i Bergen

On Again... Off Again / Malta 2004

Ralph Siegel hade verkligen inte gjort succé - varken 2002 eller 2003 vad var de europeiska tittarna ville ha - och nu var budskapet från tysk tv tydligt och glasklart: Siegel har gjort sitt och nu önskade man yngre förmågor i sin nationella final istället.

En åldrande schlagerfantom låter sig inte nedslås så lätt och snart började Ralph att leta efter andra länder där hans bidrag kunde få tävla. Han skickade ett helt smatterband av kandidater till Maltas uttagning och flera av dem passerade nålsögat. Kanske säger det någonting om Ralph Siegels verkshöjd när han inte ens lyckades vinna på Malta men inte ens det kunde sänka hans humör.

I många år redan hade Malta skickat sina vinnarlåtar på remiss till ett tyskt skivbolag för att låta dem snyggas till en aning. Ralph erbjöd sig att göra hela jobbet med vinnarlåten: fixa till arrangemanget, ordna med en snygg video, sköta promotion - allt. Malta nappade på kroken.

"On Again... Off Again" behövde i all ärlighet fixas till mer än en smula. Ett glatt och fluffigt paket som växlade mellan schlager och opera och som bitvis påminde en hel del om julsången "Sleigh Ride".

Det glada paret Julie Zahra och Ludwig Galea var ett par även utanför scenen och texten handlade om hur de båda varit både på och av i sin relation genom åren.

Nu fick Ralph visa att han ändå hade en del av sitt gamla kunnande kvar. Av den harmlösa maltesiska trallen plockade han ihop ett riktigt kitschigt paket som gjorde sitt jobb och tog Malta till final efter fiaskot året innan.

Trots det blomstrade aldrig kärleken mellan Ralph och Malta. Han fortsatte att skicka sina (allt svagare) låtar dit under ett par år utan att någonsin vinna och till slut drog han vidare.



Julie & Ludwig / On Again... Off Again (Malta 2004)
12:e plats av 24 bidrag (final) i Istanbul