20 juni 2017

100 % d'amour / Luxemburg 1984

Visserligen hade man vunnit med en stor och präktig ballad av gammaldags snitt året innan, men nu signalerade luxemburgska RTL än en gång tydligt att man vände sig till en yngre publik. Det fanns god anledning till det. 1981 hade det strikta franska radiomonopolet avskaffats och med ens var det hård strid på kniven mellan de kommersiella stationer som ville hålla kvar publiken.

"100% d'amour" var en naiv men övertygande poplåt, dränkt i tidstypiska synthesizerljud, försedd med en snygg video som gjord för kommersiellt bruk. Tillfället till ära hade man dessutom hittat en artist som faktiskt kom ifrån Luxemburg - den femte genom hela ESC-historien (efter Camillo Felgen, Chris Baldo, Monique Melsen och Mary Cristy).

20-åriga Sophie Carle var först och främst fotomodell men hade också provat på att skådespela lite. I sin första film var hennes rollfigur inte ens namngiven utan kallades "ung flicka med stora bröst" i eftertexterna och åtskilliga av de (manliga) journalisterna som bevakade ESC verkade ta henne på ungefär samma allvar som filmskaparna. SVT:s kommentator Fredrik Belfrage sa att hon "sjunger lite tuttinuttigt".

På repetitionerna ska Sophie ha sjungit ganska bra, liksom då hon dagen före finalen uppträdde i en fransk tv-show. Däremot tappade hon nerverna helt i direktsändning och sjöng surt och nervöst. I flera länder inträffade ett kort avbrott på ett par sekunder under hennes framträdande, men jurygrupperna hade redan hört låtarna vid genrepet och ingen verkar ha tyckt att det skulle missgynnat hemmalaget.

Gissningsvis märkte unga Sophie i direktsändning att det inte var riktigt hennes grej att sjunga och "100% d'amour" förblev hennes enda skiva. Däremot tog skådespelarkarriären fart och hon har genom åren spelat i ett stort antal filmer och tv-produktioner.

Om man vänder på singeln visar det sig att även B-sidan är en poppig liten sak uppklädd i ett tidstypiskt synthesizer-indränkt arrangemang, skriven av samma upphovsmän som "100 % d'amour". Det är inte särskilt långsökt att tänka att även "Gemeaux, gemeaux" möjligen skrevs som en potentiell kandidat för ESC.

Att Luxemburg satsade inhemskt var kanske inte en slump. I en mångårig process hade det luxemburgska språket standardiserats och fick i februari 1984 - knappt tre månader före finalen - för första gången officiell status. Programledaren Désirée Nosbusch - endast 19 år och än i denna dag alla tiders yngsta ESC-värd - firade det nya språket lite extra genom att flera gånger under sändningen brista ut i luxemburgska.

Uppdaterad 9 september 2023



Sophie Carle / 100% d'amour (Luxemburg 1984)
10:e plats av 19 bidrag i Luxemburg

3 kommentarer:

  1. Jag minns att det var något fräscht och modernt i 1984 Eurovision Song Contest i Luxemburg. När man såg den animerade Eurovision logon i början, den innovativa scenen och inte minst unga Desirée tänkte man att ny har den nya tiden börjat. Nu, efter 33 år ser de inte ut så men i 1984, efter ganska gammalmodigt show i München året innan, såg ESC 1984 spännande ut.

    SvaraRadera
  2. Jag älskade den här låten på inför-programmet, och studioversionen är fortfarande en favorit! Men live stod Sophie utan konkurrens för den sämsta sånginsatsen någonsin i eurovisionhistorien! Denna eurovision som ägde rum i en liten biograf är en av de bästa genom tiderna! Alla låtar är ju bra! Det enda som störde mig var Marielles styling, Ingrid Björnovs avstängda mikrofon och orkesterns otakt i början av Aufrecht gehen. Men jag undrar fortfarande vem "prinsessan" med den rosalila klänningen som ideligen visades i bild är, och vad "Hei elei kuck elei" i vykortet för låten betyder...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan åtminstone svara på en av frågorna. "Hei elei kuck elei" var ett program som sändes på RTL:s alla kanaler oavsett land, som en påminnelse om att detta var en luxemburgsk kanal. Med åren har man försökt få tittarna att glömma bort det, snarare...

      Radera