Det var kanske inte så många som vågade hoppas på bättre resultat när man 1996 tvingade samtliga potentiella deltagarländer (utom värdlandet Norge) att gå igenom en underlig, sluten semifinal där sju länder sållades bort på förhand. Turkiet hade valt ut en stillsam och melankolisk liten sång där en späd och blyg balettdansös sjöng till fiolkomp att hon tröttnat på all vinter och nu längtade efter en femte årstid.
Förhandsjuryn lyssnade till samtliga kandidater på kassettband men ingenstans i reglerna stod det vilken kvalitet det skulle vara på den insända versionen. En del länder skickade en skakig upptagning från den nationella finalen medan andra skickade snyggt producerade studioinspelningar.
Turkarna hade gjort sitt jobb bättre än de flesta och hade sin vana trogen skickat iväg sitt bidrag på remiss. Ett skivbolag i Tyskland hade fixat och trixat och fått den turkiska melankolin att låta sofistikerad och tilltalande.
För att inte avslöja semifinalens resultat lottade man fram startordningen på samma gång som man avslöjade finalisterna och Turkiet hoppade fram redan ur den första lilla plastbollen och fick inleda hela finalen.
När man senare offentliggjorde semifinalens resultat visade det sig att Şebnem Paker kommit sjua - vilket var Turkiets i särklass bästa placering dittills. I Oslo gick det inte riktigt lika bra. Şebnem var fortfarande lite tillknäppt och inget direkt fyrverkeri på scenen, men framför allt klarade inte orkestern av det sofistikerade arrangemanget som lät betydligt plattare än på skiva.
Med tanke på hur de turkiska bidrag brukade klara sig var det ingen som fnyste åt en tolfteplats. Şebnem och hennes låtskrivare Levent Çoker uppmuntrades av detta och skulle komma tillbaka året efter med ny kraft.
Şebnem Paker / Beşinci mevsim (Turkiet 1996)
12:e plats av 23 bidrag i Oslo
Jag minns det här som igår, när lilla tioåriga föll pladask för de exotiska tongångarna från Grekland, Portugal och Turkiet. För den moderna poppen från Malta och Storbritannien. För de stora rösterna från Schweiz och Kroatien. För arketypschlagern från Belgien och Nederländerna.
SvaraRadera1996 är ett av mina favoritår, och Sebnem har sin beskärda del i det - dock skulle ju hennes storhetstid komma något senare...